I juni 2012 fick jag sällskap av min vän Karolina på en fyradagars cykelfärd runt Åsnen i södra Småland. Konceptet "Åsnen runt" drivs av Alvesta kommun bland annat som ett färdigt cykelpaket med övernattningar och måltider med hyrd cykel. Eftersom vår resa blev så lyckad, sökte jag senare efter liknande upplägg runt om i landet, men hittade ingenstans något tillnärmelsevis lika prisvärt och välplanerat som Alvestas Åsnen runt.
Stora delar av den planerade resrutten följer de järnvägar som en gång ledde runt hela sjön. Många av dessa är sedan länge nedlagda och banvallen har gjorts om till cykelväg. Det passar därför alldeles utmärkt att berätta om vår resa här i järnvägsbloggen. Givetvis kommer jag främst att hålla mig till de delar av resan som hade järnvägsanknytning. Den som till äventyrs följer vårt exempel, kommer helt säkert att få lika trevliga dagar som vi hade, järnvägsintresserad eller inte.
Eftersom det kom lite kommentarer förra sommaren om att det var svårt att följa med rent geografiskt i mina reseberättelser, infogar jag här en karta. Den är ett utsnitt ur min sydöstsvenska Ticket to Ride-karta och visar området kring Åsnen. Av en ren tillfällighet finns etappmålen Torne, Urshult och Ingelstad utmärkta på kartan. Denna första del utspelar sig alltså längs sträckan Alvesta-Torne.
Vad kan vara mer lämpligt än att inleda denna reseberättelse nu, exakt två år senare? Således var det den 12 juni 2012 (då en tisdag), som vi anlände med olika tåg till järnvägsknuten Alvesta, hämtade ut våra cyklar och gav oss iväg. Strax efter starten passerade vi i Alvestas utkanter över Södra stambanan, som här fortsätter mot Hässleholm och Malmö. Adjö civilisationen! (Det skulle dröja ett par dagar innan vi såg järnväg igen.)
Efter en stunds cyklande väster om sjön Salen, anlände vi snart till Huseby, det tidigare bruket som numera är en stor turistattraktion. Så här ser huvudbyggnaden ut.
Huseby har aldrig haft egen järnväg (jag frågade särskilt om den saken). Det kan tyckas konstigt, eftersom vissa gamla bruk till och med byggde egna järnvägar. Huesby låg emellertid så till att man i stället satsade på kanaler och sjötransport.
På området finns också ett naturum och där blev vi kvar en lång stund. Inte minst tyckte jag om en utställning där man hade målat samma område under flera olika epoker, från förhistorisk tid till nutid. (Kanske spekulerade man rentav i framtiden? Det har jag glömt...) En järnväg förekom på några av bilderna, och även dess utveckling gick att se. Här tuffar således ett ånglok fram över nejden.
Kanske borde vi ha lagt mer tid på andra delar av bruket, men det var nog så att vi var där en eller ett par veckor innan den stora turistsäsongen hade inletts, varför det här, som på andra håll, fanns mindre än vanligt att se.
Nåväl, vi kom efter en stund till Torp, just sydöst om Grimslöv, där vi anslöt till Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg. Ja, den hette lite olika saker beroende på vilken tid man hänvisar till, men sträckningen var sådan att den från Karlshamn gick norrut och just här i trakten vek av mot väster för att i Vislanda korsa Södra stambanan.
En skön omväxling från landsvägens asfalt var detta.
Söta gamla broar ligger förstås kvar över bäckar och diken, för annars skulle inte cyklisterna kunna komma fram och det vore ju tråkigt. Många av dessa broar hamnade på bild, men jag kommer så klart inte att visa mer än någon enstaka.
Sedan var det inte långt kvar till Torne, resans första etappmål. Torne är ett stationssamhälle som numera har en campingplats och även en viss samhällsservice, såsom en mycket charmig livsmedelsbutik (att kalla den lanthandel, som färdbeskrivningen gör, är däremot nog att överdriva).
Torne station står kvar där den låg före nedläggningen, men är nu bostadshus och nås endast av gummihjulsfordon.
(Webbplatsen Banvakt.se påpekar att detta stationshus är kraftigt ombyggt sedan stationstiden.)
Någon kilometer väster om Torne ligger Torne gård, vars innehavare driver ett trevligt Bed and Breakfast. Vi mumsade i oss älgfärsbiffar (på den stående menyn, förstod jag) och gick sedan och beundrade gårdens corps-de-logi även utifrån.
Men järnvägstema var det ju på den här resan, så när vi kommit in igen och pratat klart med innehavarinnan, satte vi oss utanför rummet och spelade ett parti Ticket to Ride. I utrymmesbesparande syfte hade jag tagit med min västsvenska karta som tar ingen plats alls i packningen.
Detta var Karolinas premiärparti på denna karta och resultatet blev en storseger för mitt gröna tågbolag med 122 poäng mot 45. Efter en sådan seger kunde jag sova gott hela natten – men det var bara en illusion att tro att alla framtida partier skulle gå lika enkelt...
Detta är första delen av fyra i en serie om resan Åsnen runt 2012. Andra delen kommer i morgon.
- Länk till del 1 – Alvesta-Torne
- Länk till del 2 – Torne-Urshult(-Kurrebo)
- Länk till del 3 – (Kurrebo-)Rössmåla-Ingelstad
- Länk till del 4 – Ingelstad-Växjö-Alvesta
Kommentera