Den där dagen i slutet på april, då jag cyklade stan runt och letade tåg att genskjuta, hamnade jag i en nybyggd (nåja, det är kanske några år sedan nu) livsmedelsbutik. Det är verkligen inte min favoritbutik, ty trots att den är jättestor och många andra lyckas veckohandla där, har jag själv flera gånger gått runt och inte alls hittat det jag sökt utan fått gå därifrån tomhänt. (Ett annat skäl att inte handla där, är att det är ännu en av de där megabutikerna som av outgrundlig anledning lockar folk att puttra i väg med sin bil runt hela stan i stället för att handla utan extra kostnad hos sin närmaste handlare.)
Nåväl, i entrén till butiken blev jag denna dag stående en stund. Man hade nämligen satt upp bilder som jämförde Borås under tidigt 1900-tal med Borås i dag och ett av motiven var järnvägsstationen: dagens Borås C.
(Bilden avfotograferad från västra entrén på Ica Maxi i Borås.)
Av stationen på 2000-talet har jag många bilder, men det var lite roligt att se 1904 års lite mindre stationshus, med ånglok och grejer. En levande station helt enkelt. Visserligen är bilden nog lite arrangerad, för annars hade inte alla vänt sig mot kameran och sett så prydligt uppställda ut, men det gör den inte sämre.
(Ovanstående bild kan öppnas separat och då troligen ses i högre upplösning.)
På godsvagnen till höger kan förkortningen W.B.J. anas, vilket visar att det tåget tillhör Varberg–Borås Järnväg, ett av de fyra bolag som ägde varsin sträcka som möttes i staden.
Några år tidigare (1898) hade Borås-Herrljunga byggts om och breddats från den så kallade "snålsparriga" spårvidden 1217 mm. (Öknamnet kom av att landshövdingen Sparre i Vänersborg på sin tid hade velat spara pengar när banan mellan Borås och Uddevalla byggdes; vilket i sin tur skyndade på bygget och gjorde att banan blev en av de allra första icke-statliga järnvägarna av betydelse i Sverige.) Göteborg–Borås järnväg hade invigts 1894 och Borås-Alvesta järnväg 1902 (varvid man både köpte upp och lade ned den nästan parallella Kinds Härads järnväg), så bilden är alltså tagen ungefär samtidigt som järnvägssituationen i Borås nådde dit den alltjämt befinner sig.
Hur ser det ut om ytterligare hundra år? Min tro är att alla fyra banor ligger kvar och dessutom har kompletterats med Götalandsbanan. Men det är verkligen en helt annan historia. Just nu gläds jag åt att Borås alltjämt är en fullvärdig järnvägsknut, där det alltid finns något att se.
(En notering bara för att det är roligt: I dag har det blivit populärt att bygga om stationshus till butiker eller åtminstone inrymma butiker i stationshuset. Här blev det tvärtom – ett stationshus i butiken...)
Kommentera