Jag satt i går eftermiddags och pysslade lite och eftersom det handlade om järnvägskartor, kom jag att tänka på årets julstorm.

Det var ju så, att Trafikverket stängde ett antal järnvägar i förebyggande syfte, då den storm som norrmännen kallade Urd skulle dra in under natten till annandag jul. (Enligt svensk praxis skulle stormen snarast ha fått namnet "decemberstormen 2016" men det är i sammanhanget en bisak.)

Rätt ofta händer detta, ja flera gånger om året, att en varslad storm leder till stängda järnvägar. Måste det vara så? Det finns några olika ståndpunkter i frågan.

Antingen säger man:
– Om ni har suttit på ett strömlöst tåg, utkylt efter att ha stått mitt på linjen mitt i vintern, skulle ni förstå att det är bättre att ställa in trafiken i förväg.

Eller också säger man:
– Det är skandal att Trafikverket är så fegt att de inte väntar och ser om det faktiskt blir starka vindar och träd som faller över kontaktledningar och spår.

Jag (och några till) säger så här:
– Vi måste ha ett järnvägssystem som är så robust att det klarar ett normalt svenskt väder, under alla årstider och alla normala väderförutsättningar.

Ofta bygger man beredskapsplaner utifrån sannolikheter. Det kan till exempel vara en bro som ska stå pall för allt utom väder som inträffar vart hundrade år eller en damm som ska klara vårfloden och bara kan översvämmas vart femtionde år. Vad är det rimligt att våra järnvägar ska klara?

Jo, när jag försöker minnas tillbaka i tiden, de år som jag har någorlunda koll på och som jag huvudsakligen har tillbringat på olika platser i Västsverige, försvinner snart alla orkaner och snöstormar i ett grått töcken. Vem kommer att minnas julstormen 2016 om tio år? Förmodligen ingen alls. Vem minns snöstormen den 19 april 1980? Tja, bara jag och min familj eftersom vi råkade ut för ett maffigt äventyr bara därför. Vad inte bara jag utan även de allra flesta omkring mig minns, är däremot följande två väderhändelser:

  • Novemberstormen 1995, då det i stora delar av Götaland och Svealand föll uppemot en meter snö på kort tid och det tog två dagar innan vägar och järnvägar var farbara igen.
  • Januaristormen 2005, som under namnet Gudrun fick delar av södra Sveriges skogar att se ut som plockepinn och skapade mångåriga upplagsplatser för timmer samt i flera veckor höll byar strömlösa.

Det är acceptabelt att infrastrukturen inte är förberedd på sådana händelser, men de inträffar uppenbarligen ungefär vart tionde år. På den nivån ska vi lägga oss. Vi ska ha ett järnvägsnät som står stadigt tio år i sträck. Inte ett järnvägsnät som måste stängas av om SMHI utfärdar en varning på nivå 1 eller 2.

Det handlar om lika delar pengar och intresse. Vi bör nämligen inse att tågtrafik är idealisk ur vädersynpunkt och ska därför bygga upp ett system utifrån det. Järnvägar behöver nämligen inte saltas. Tåg kör inte i diket. Tåg bryr sig inte om underkylt regn. Tåg behöver inga vinterdäck. Vi behöver bara trädsäkra järnvägarna, kontrollera banvallarna och underhålla kontaktledningarna. Om vi gör det, kan loken dra fram tågen genom översvämningar och vinterstormar – och vi har ett sätt att färdas säkert också genom svåra tider.

För att detta ska bli verklighet krävs bara att staten gör en entydig satsning på att återbetala underhållsskulden till järnvägarna, därefter håller underhållet på en fortsatt god nivå, och slutligen bygger ut nätet med fler spår på de linjer där kapaciteten är nära taket. Då får vi på köpet dessutom ett system som slipper helt vardagliga störningar som kontaktledningshaverier och rälsbrott...

 


 

Fotnot:

Naturligtvis inträffar extremväder oftare än vart tionde år någonstans i Sverige, men för varje enskild plats torde det vara ett lämpligt intervall att utgå från. Ty fastän varken till exempel Kiruna eller Gävle drabbades särskilt hårt (om alls) av de två svåra oväder som jag nämnde i texten ovan, vore det i mina ögon helt acceptabelt att stänga järnvägarna i norra Lappland under en orkan i stil med den som fick mig att lyfta från marken på Högalid i Kiruna i januari 1997, och om man stoppar även tågtrafik under snöstormar i stil med den över Gävle i december 1999 (som fick mina kurskamrater i Falun att missa sin tenta)...

Trafikverket, oväder, politik, underhåll, underhållsbrister, utbyggnad, väder,

1 kommentarer

Gudrun

31 Jan 2017 17:01

Septemberstormen 1969 var inte heller att leka med!

Kommentera

Publiceras ej