Solig sommarlovsvardag den 24 juni 2019 väntade endast på att se mig fara ut i skogen, till kilometer 81 eller däromkring. Således gjorde jag det, väl förberedd på kyla, hunger, törst och några timmars tidsfördriv. Till och med datorn hade jag med mig, för att kunna sitta och skriva novell i skuggan.

Grönskan var skön och jag väntade förgäves på första tåget. Det rasslade till i fjärran men fastän tiden kom och gick gjorde tågen det inte. Inget resandetåg 332 från Kalmar och inget godståg 5352 från Båramo. Resenärerna med det förstnämnda fick stiga av i Alvesta och åka ersättningbuss av oklar orsak. Godskunderna blev måhända försedda ändå men tåget gick bara till Värnamo.

En gubbe på cykel harklade sig som ville han säga något, mumlade och klev över spåret.
– Du är väl försiktig, för det ska komma ett tåg när som helst, hojtade jag.
– Ska det komma därifrån? pustade han och såg mot öster. Det är klart att jag är försiktig, jag är alltid försiktig.

Harkel, harkel, host, pust och så for han vidare längs stigen på andra sidan. Det var det enda levande jag såg på en timme, ty tågen österifrån kom inte.

Så jag vände blicken åt andra hållet. I alla fall den mentala blicken, för efter att ha tagit reda på var tågen befann sig, såg jag att godståg 9451 mot Älmhult var på ingång, en hel kvart före sin tidtabell. Inte konstigt att det rullade genom Västergötland raskare än planerat när mötena utgick …

Mot Småland till tändes signalen borta vid blockposten och visade grönt.

 

(Om det inte heter blockpost är det åtminstone ett coolt ord och helt oriktigt är det knappast.)

Det bullrade och mullrade flera kilometer bort just som godståg plägar och skall, varpå det blev synligt bland träden.

 
 
 

Ett trettiotal vagnar efter Green Cargos Rc4 nr 1285. Alltsammans torde ha slutmålet vid Volvos fabrik i nordvästra Blekinge, i trakter där jag tillbringade någon sommarvecka i förra seklet.

Alltjämt visade signalen grönt men bara i någon sekund ytterligare, ty sedan hade loket belagt spåret bortom signalen som fick slå om och visa upptaget för efterföljande rörelser.

 

Med tåg som inte kom som de skulle, var jag trött på alltsammans. Varken läsande eller skrivande kände jag längre hågad att ta mig an så jag ringde till reparatören som är inte endast Målsryds bästa utan hela kommunens.
– Har du semester eller kan du ta dig an min cykel? frågade jag.
– Några veckor till jobbar jag så kom förbi du bara.
– Jag kommer om en halvtimme eller så.

Då hade jag tid att sakta rulla vidare, två eller tre kilometer. Efter bara en kunde jag stanna till på en viadukt, förkovra mig i min tyskspråkiga tidskrift och avvakta nästa tåg, 336 mot Göteborg. Om det passade tiden, skulle jag kunna göra likaledes. Jodå, här var ett tåg som kom som det skulle. Nere i Hillared hade det mött volvotåget och frustade nu fram på sin resa från kust till kust.

 

(Rc6 nr 1405 och fyra passagerarvagnar lämnar Målsryd med kyrkan i bakgrunden.)

 

Efter att ha lämnat in min cykel på dyr reparation, kunde jag köpa en glass medan jag väntade på bussen.
– Har du kontanter? frågade kioskägaren. Kortläsaren är trasig.
– Det är klart att jag har kontanter. Jag har alltid kontanter, tänkte jag som ett eko av mannen i skogen. Han var nog lite eljest han, men det är väl för den delen jag också.

Folk tittade kanske lite extra på mig där jag gick med cykelhjälmen i en rem och famnen fylld av tomma vattenflaskor men så fick det väl vara. Dagen var ju het och måhända var den den hettan som gjorde mig lite purken. Inte för att jag var varm utan för att värmen satt sig i huvudet på en bussförare som inte stannade som han skulle och inte lyssnade på resenärernas klagomål.

En stackars flicka ropade rent förtvivlat att han hade missat hållplatsen. Hon var nog också lite eljest så jag hoppas att hon kom hem som hon skulle. Det gjorde åtminstone jag och talade inte i bilder när jag stängde in mig i badrummet för att skölja av mig resdammet.

 


 

Vissa av formuleringarna här har jag lånat från ett brev jag skrev samma kväll. Så om brevets mottagare även läser i bloggen och ler igenkännande, vinkar jag vänligt tillbaka.

BAJ, Borås-Alvesta, Green cargo, Kust-till-kust, Rc, SJ, Volvo, blockpost, godståg, om mig,

Kommentera

Publiceras ej