Svenska banor

Som jag sade, valde jag att kliva av ett tåg i Rävlanda för att få cykla vägen till Hindås.  Från tåget ser det så vackert ut.  Vyer som denna hade jag sett framför mig:

Just där, på en enda plats, fanns en sådan, romantisk vy.  Oftast var utsikten mer realistisk:

Att göra dessa extra åtta kilometer på cykeln, var alltså onödigt arbete.

Vid infarten mot Hindås kan man säkert beskåda tåg.  Det gör jag gärna någon annan dag.

Utan att stanna, cyklade jag igenom Hindås.  Där har jag varit flera gånger tidigare, så jag hade inget behov av att fotografera.

Några kilometer längs vägen mot Härryda, fann jag mer spännande saker.  Faktiskt var det inte järnvägen som var i fokus.  Det är inte unikt, för jag har många fler intressen än järnvägar.  Däremot brukar sådant inte särskilt ofta hamna i den här bloggen.

Ett monument var det första jag såg:

År 1921-1923 ombyggdes vägen Härryda–Hindås såsom nödhjälpsarbete av Södra Sveriges statsarbeten.
År 1931-1935 ombyggd med bidrag ur Göteborgs och Bohusläns automobil- […]

(Slutet är oläsligt på bilden.  Intressant förresten att det står Göteborgs och Bohusläns snarare än Göteborgs och Bohus läns.)

Här är en liten del av denna gamla väg som i princip blivit bevarad i form av en lång parkeringsficka.

Men – här börjar även Risbohults naturreservat, av vilket jag endast såg ett litet hörn.  Det är 73 hektar stort samt innehåller dynmossor och lysmossor, svärdsliljor och igelknoppar, kungsfåglar och nötskrikor, elritsor och flodpärlmusslor.  Grundvattnet sipprar och Mölndalsån brusar.

Nere i kanjonen strilade solen genom bladverket och bara forsen hördes.

Järnvägen löper i reservatets norra gräns och jag väntade på ett östgående tåg nr 7353.  Jag trodde att det skulle synas väl, men det gjorde det inte.  En motorvagn med littera X11, kanske?

Nästa gång jag stiger ned här, gör jag det endast av naturgeografiska skäl.

Efter att jag forcerat grenverket, men innan jag cyklade vidare, klättrade jag ut på klippkanten åt andra hållet.  Därifrån skulle jag ha fotograferat tåget i stället, minsann.

Från den risiga ravinen cyklade jag vidare.  Härnäst blev det livat i Lerum.