Just som vintern sent omsider hade blivit vår och just som våren om bara en vecka skulle slå om till den historiskt heta försommaren 2018, var jag hemma i socknen på besök. Det kom att bli något av en järnvägshistorisk exkursion.

Den 27 april steg jag av bussen just innanför östra sockengränsen och gick några hundra meter. Där fick jag se tågen strömma förbi med ett par minuters mellanrum på en mycket levande järnväg.

 
 

Nästa dag tog jag en promenad i socknens västra delar, i syfte att titta på ett torp som var till salu. Torpet var inget att ha men jag hamnade på en liten väg som traktens bönder och älgjägare refererar till som "banvallen". Det gör de för att det är en banvall. :-)

Den västra sockengränsen går i bakgrunden, just där banvallen kröker åt vänster:

 

Jag hann också befinna mig nästan exakt däremellan, alltså i socknens mitt. Här har minnet av den nedlagda banan inte upprätthållits förrän på senare tid. Först placerades för några år sedan en röd informationsskylt intill vägen där den korsade banan. Nu såg jag för första gången att man någon gång under förra året har kompletterat den med en imponerande, stilenlig men något skämtsam varningsskylt.

 

(Socknen i fråga är Segerstad. Den trafikerade järnvägen är Västra stambanan och den icke längre med järnvägsfordon trafikerade är LSSJ.)

891 mm, LSSJ, Lidköping-Skara-Stenstorp, Lummerilund, Regina, Segerstad, VSB, Västra stambanan, X40, banvall, minnestavla, plankorsningar, skylt,