För två år sedan besökte jag Båstad vid tre dagar i augusti och två enstaka dagar i oktober och november. Då var det full fart på Båstad station. Midsommardagen 2017 var det synnerligen stillsamt. Jag lägger upp ett stort antal bilder här, och kommenterar bara ett par av bilderna. Det finns nämligen inte mycket att kommentera, utan läsaren kan själv få instämma i att det på många sätt ser ut precis som när stationen var i bruk.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En glaskonstnär – ganska skicklig, sade mig lokalbefolkningen – har numera flyttat in i stationshuset.

Den 13 december, men vilket år? *tar fram almanackan* Jaha, 2015 var det en söndag så då är det väl det som gäller. :)

 
 

Det är lite komiskt att byggföretaget fortfarande vill göra reklam för sig, när plattformen också är så att säga nedlagd.

 

Redan för två år sedan förutsåg jag detta: resterna av det gamla industrispåret med 600 mm spårvidd är numera den enda återstående järnvägen i centrala Båstad.  Så lär det fortsätta vara, för tills man i någon framtid eventuellt lägger om gatan (den så kallade Stationsterrassen), torde spåren få ligga kvar.

 
 
 

Min resa till Båstad helgen 23-25 juni 2017 finns beskriven i fyra texter:

  1. Fyllot i Veddige
  2. Regnet vid Finnsbo
  3. Återbesök på stationen
  4. Nytt och grått i Båstad
600 mm, Båstad, Båstad 2017, nedläggning, reseberättelse, rivning, stationshus,

Kommentera

Publiceras ej