Detta är första delen av en inte särskilt spännande berättelse om en dagsutflykt till Småland den 9 augusti 2023.
Man får väl vara en tok om man ska tillbringa en augustionsdag som jag gjorde den 9 augusti.
Som jag tidigare nämnt, blev sommaren 2023 inte som planerat och det var vädret som var hela orsaken. Efter den 27 juni kom inget stabilt högtryck och lockade till cykelsemestrar. Bara tre nätter hade jag tillbringat hemifrån och på hela sommaren hade jag faktiskt inte lämnat Västergötland. Även om det hade varit roligt att se volleyboll, orientering och bancykel på tv, kunde det inte alls uppväga bristen på vackra vyer från skogslandskapet och fem dagliga mil i benen.
När jag nu fick en ledig dag mellan två födelsedagskalas, fick jag för mig att vara äventyrlig. ”Jag kanske ska åka till Nässjö över dagen” sade jag till mig själv. (Se där, ett äventyr i det lilla formatet.)
Sagt och gjort. Jag gjorde upp två preliminära planer, bestämde mig inte förrän jag var på väg för vilken som skulle bli den definitiva planen, samt tvingades på grund av ett tydligen inställt tåg revidera planen. Innan dagen var slut, hade jag rest med sju tåg och en buss, samt sett regn från alla tänkbara håll. Och köpt tågbiljetter för över femhundra kronor …
*
1) Ljung 08:52 –Herrljunga 09:16 (buss 261)
Jag var inte ute efter att slå rekord, så att första etappen fick bli per buss, gjorde ingenting. Inte heller var det värt att gå upp en halvtimme tidigare bara för att nödvändigt maximera antal minuter på tåg. Jag tror att busschauffören var belåten med mitt val, för jag var enda passagerare på bussen …
2) Herrljunga 09:45 – Skövde 10:21 (tåg 3430, X50-3289)
Grått, grått, grått var det. Bara ett enstaka gult Västtåg kunde lysa upp.
Varken Västtrafik eller Resrobot föreslog att en resa till Småland skulle gå via Skövde, men jag räknade ut den på egen hand och behövde bara kontrollera med tidtabellerna. I stället för att gå och skrota i Falköping en timme i väntan på anslutande tåg, kunde jag följa med till Skövde och byta där i stället.
I Skövde regnade det. Jag promenerade under mitt paraply in till stan, tittade inom Commerce men visste inte vad jag skulle titta på där. På nedre plan lekte några barn och föräldrar på utlagda spelplaner och jag insåg senare att det var aktiviteter som kommunen brukar anordna på torget, men denna dag hade all verksamhet flyttat inomhus. Kanske har barnen i Skövde precis som jag lekt inomhus hela sommaren …
Ett mindre engagerat besök på bokhandeln blev det bara. Jag roade mig med att se om den butiken hade en viss bestämd bok till salu. Det hade den inte, så det var ju bra att jag hade beställt den på nätet och hämtat ut den i Vara dagen före. (Tre dagar senare skulle den nämligen bli en present till kära mor.)
Vanliga människor fotograferar nog torg och kyrkor, så det gör jag också. Även om det var nätt och jämnt att jag vågade plocka upp min vattentåliga kamera i regnet.
Sedan vandrade jag tillbaka till stationen. Denna dag av vardagsäventyr promenerade jag några meter extra långt på den inglasade gångbron och såg bangården ur en annan vinkel än vanligt.
Mitt tågbyte i Skövde blev inte mycket till byte. Samma tågsätt som jag åkt med dit, vände där och tog upp nya passagerare – samt en gammal …
3) Skövde 10:56 – Nässjö 12:40 (tåg 7225, X50-3289)
Jämngrått var det, som sagt var.
I Sandhem noterade jag en helt nybyggd gångbro över spåren. Här har passagerarna tidigare använt den allmänna plankorsningen. Det har jag vid ett eller ett par tillfällen sett innebära att resenärer har blivit rådvilla när tåg ankommer till ett oväntat spår, eftersom bommarna varit nere då man snabbt vill förflytta sig mellan plattformarna vid respektive spår 1 och 2. Får jag anta att landsvägen ligger kvar som förr? Eller har man stängt den och flyttat vägtrafiken någon annanstans? Det får jag kolla upp.
I Mullsjö uppstod någon sorts problem.
– Ja, vi skulle ju åka vidare nu, men vi har fått ett spårspring –, började lokföraren.
I samma ögonblick hördes en kraftig telefonsignal i bakgrunden och mikrofonen stängdes av. Efter några sekunder återtog lokföraren:
– Vi får åka vidare i alla fall till Habo så får vi se vad som händer.
Men väl i Habo rullade vi bara vidare utan ytterligare kommentarer.
(Väl framme i Nässjö någon timme senare, råkade jag hamna i samspråk med nämnde lokförare. Det visade sig att han inte visste vad som hänt, men var glad att det inte blivit några förseningar.)
Vättern låg ganska stilla, men grått var det och jag tror inte att jag såg en enda badande på stranden i Jönköping.
Någon dag tidigare hade det rapporterats om stora översvämningar i trakten. Bland annat gjordes ett radioreportage från Tenhult. Men denna dag trafikerades alla stationer som vanligt och banan tycktes ligga som den skulle.
I Äng stannar för närvarande inga tåg. Station har man emellertid, även om den är degraderad till ren mötesstation. Att det till nyligen gick att resa hit, kan man till exempel se på plattformsmålningen och väntkuren. Båda ser ut att vara i form, men är inte uppdaterade till nuvarande standard:
Till Nässjö anlände tåget enligt plan. Till och med någon minut för tidigt var det, när jag kl. 12:39 tog denna för mig nästan klassiska bild av stationshuset i Nässjö.
”Småland börjar i Nässjö” har jag skrivit någon gång. Så kanske det är, men under denna blixtvisit kändes det inte riktigt så. Det var mer … grått, liksom …
*
Kommentera