eller Lovsång till kollektivtrafiken
Det var dags för sommarens första resa till Ellös på Orust. Sedan många år har jag oftast farit dit två gånger per sommar, så jag känner väl till resvägen. Vare sig utgångspunkten har varit Borås eller Ljung, har det i grunden funnits två sätt att ta sig dit: med tåg via Herrljunga–Öxnered–Uddevalla, eller via endera tåg eller buss via Göteborg. Har man ett månadskort för Västtrafiks zon C, tar man sig över Uddevalla och får hela resan utan extra kostnad. Samma väg väljer man om man vill ha en trivsam resa med vackra vyer snarare än en snabb resa med storstadsträngsel.
Då är konceptet följande: Man reser med ett tåg som går hela vägen från Borås till Uddevalla. Därifrån tar man bussen Orust Express till Varekil eller Henån, varifrån en anslutande lokalbuss går till Ellös. Enkelt och smidigt är det.
Så inte denna gång. Den 5 juli 2024 krävdes tre tåg och tre bussar för att fullgöra hela rutten. Resan blev ganska precis fem timmar lång enligt följande:
- Tåg 3836 Ljung–Herrljunga (X11–3171)
- Tåg 3842 Herrljunga–Vänersborg (X14–3241)
- Ersättningsbuss Vänersborg–Öxnered
- Tåg 3842 Öxnered–Uddevalla (X14–3240)
(samma annonserade tågnummer men tekniskt ett separat tåg) - Orust Express Uddevalla–Varekil
- Buss 374 Varekil–Ellös
Första komplikationen var att linjen (Varberg–)Borås–Herrljunga–Vänersborg–Uddevalla av någon anledning har färre genomgående tåg nu under sommaren. Vanligtvis är det ganska få tåg som börjar eller slutar i Herrljunga, men jag har noterat att det är denna sommar ganska ofta blir till att pussla ihop två olika tåg där. Det är egentligen inget problem, men … ja, en komplikation.
Andra komplikationen är ett reellt problem. Det handlar förstås om den långvariga reparationen av järnvägsbron över kanalen i Vänersborg. Det var väl någon gång förra våren (mars 2023?) som den gick sönder och senaste budet är att den ska vara utbytt mot en ny men likadan i december 2024.
(Landsvägsbron i Vänersborg.)
Västtrafiks reseplanerare hade givit mig andra förslag som jag emellertid inte följde. Den ville få mig att välja buss Ljung–Herrljunga för att få ett kortare byte där. Det hade sparat in en timmes restid. Den ville också att jag skulle ta en lokalbuss hela sträckan Vänersborg–Uddevalla. Det hade inte förändrat restiden, men givit ett byte mindre. Eftersom jag på grund av en tankelapsus trodde att tågets ersättningsbuss gick samma sträcka på samma tid, föredrog jag den. ”Jag ska minsann visa Västtrafik att deras ersättningsbussar förbi kanalbron behövs,” tänkte jag – och såg den ordinarie bussen skynda hela vägen till Uddevalla utan byte.
(Samma tågsätt X14-3240 som strax ska gå från Öxnered till Uddevalla, kommer här in från Uddevalla till Öxnereds station.)
*
Men detta med att färdas med kollektivtrafiken är likväl ett glädjeämne, även om det tar fem timmar i stället för de två eller vad en resa kan ta med automobil. Ungefär så här sade jag när jag vandrade upp från busshållplatsen till huset i Ellös:
Jag har rest med tåg och tåg, och buss och tåg, och buss och buss igen. Jag har sett stora sjöar och små kanaler och hela hav. Jag har sett stora slätter och höga berg. Jag har sett broöppning och broar som inte kan öppnas. Jag har sett trevliga busschaufförer och sura busschaufförer, allvarliga men kunniga tågvärdar och glada men oförstående tågvärdar. Jag har sett Orusts Sparbank och ”Lustbutik för vuxna”. Jag har sett alkoholister in action, alkoholister in spe och en prydlig ung man som plockade burkar.
Förutom allt man ser och hör och tänker, har man på tåget gott om plats för knäna och luften tar inte slut. På bussen är det trängre, men är likväl klart bättre än bilen. Är man som jag en enkel själ – eller måhända en komplicerad själ med enkla nöjen – finns det alltid något att göra under resan: läsa en bok, skriva en text eller lösa ett korsord. Då blir restiden nyttig tid och det kvittar om timmarna är en eller fem.
Tag det som dagens goda råd.
(Ovan en vy över Varaslätten; nedan en vy mot Halleberg.)
Tallyho!
*
Kommentera