Svenska banor

Jag fick en fråga i en kommentar häromdagen.  Kunde jag visa de Ticket to Ride-kartor jag har skapat?  Det kan jag förstås, så varsågod Alex och andra intresserade!

När jag en julafton – det var väl 2006? – fick Ticket to Ride: Europe i ett paket, blev det början på mitt järnvägsintresse.  Faktiskt var det så.  Några år senare var jag på bokmässan och köpte en faksimil av den svenska järnvägskartan av år 1914.  Där var linjerna ritade i olika färger.  Detta gav mig idén att designa en egen Ticket to Ride-version.

Genomgående har gällt att jag använt en ständigt utbyggd excelfil, där jag sammanställt de officiella kartornas statistik.  Antalet städer, sträckor, rutor och vagnar ska förhålla sig på ett lämpligt sätt till varandra, både om det är många deltagare och om det är få (som då inte får använda dubbelspår).  Likaså ska lagom många sträckor vara grå (d.v.s. ofärgade).  Tack vare att detta har varit med redan från början, har de stora misstagen uteblivit och jag kan se redan tidigt i processen om projektet är görligt.

1) Västra Sverige 1917 (designad 2012)

Jag började förstås i Västsverige.  Att det är ”förstås” har två skäl.  Dels är det här jag är uppvuxen, dels är det historiska järnvägnätet intressant.

För att få kartan spelbar, fick jag expandera området lite.  Kartans hörn blev därför Göteborg–Nässjö–Örebro–Fredrikshald (nuv. Halden).  Ursprungligen tänkte jag mig att ha med järnvägarna från 1916 (motsvarande Alan Moons original som utspelar sig under den epoken).  Så blev det i stor utsträckning, varför t.ex. inte Ulricehamn–Jönköping finns med.

De första speltesten visade några brister, som jag korrigerade.  Till exempel byggdes aldrig den röda linjen Skövde–Karlsborg.  När jag gjorde den grå, kom den i spel.

De officiella kartorna har alltid fått någon speciell egenskap.  Det speciella med Västesverige 1917 är smalspåren.  Dessa visas på kartan med en streckad, svart kontur runt ”vagnrutorna”.  Om en biljett utförs med en kombination av normalspår och smalspår, blir biljetten värd tre poäng mindre än annars.  Sådana resor eller frakter är ju i verkligheten förknippade med extra kostnader i form av tågbyte eller omlastning.  Färjelinjer (i havet, på sjöar och i kanaler) anses vara försedd med spår av båda spårvidderna.

En vana jag inledde på denna karta och har fortsatt med, är att märka ut vissa orter med mindre stil.  De förekommer inte i själva spelet, men är tillräckligt viktiga för att få bidra till stämningen.

Avvikelser från verkligheten:
Bengtsfors–Åmål är en påhittad sträcka som inte funnits i verkligheten.  Andra sträckor har fått anpassas lite; såsom att smalspår söderifrån går ända till Laxå och Hallsberg.

Kartan är fullt spelbar för 2-5 personer med vardera 45 vagnar.

---

 

2) Östergötland på 1930-talet (designad 2012)

Nedladdningsbar version på BoardGameGeek.

Som en present till min bästa vän, gjorde jag en spelplan över Östergötlands län.  Den är mindre sett till antal linjer, spelare och vagnar.  På de officiella kartorna över Schweiz och Tyskland finns linjer till grannländerna – på den östgötska kartan går sådana linjer till grannlänen.  Ja, det var därför det blev länet Östergötland snarare än landskapet, för att spelplanen fungerade bättre med två Smålandslän än med ett landskap.

Här finns inga spårvidder att ta hänsyn till.  En egenhet är i stället att fyra slott är särskilt utmärkta med gula cirklar.  Det förekommer nämligen biljetter som har en medeltida stad som startpunkt men valfritt slott som slutpunkt.

Dessutom gäller liksom på den officiella versionen ”Nordic Countries” att lokomotiv endast får användas på färjor och tunnlar (fast det finns inga tunnlar i Östergötland).  Spelarna får också ta två lokomotivkort under sitt drag, vilket i andra versioner inte är tillåtet.

Eftersom kartan designades som en present, var det viktigare att få med orter som var viktiga för Sofia som skulle få spelplanen på sin födelsedag.  Även flera av biljetterna bygger på händelser i hennes och familjens liv.  Den senaste versionen (från 2016), har även biljetter som är illustrerade, oftast med bilder från ”resmålen”.

Avvikelser från verkligheten:
Från Österbymo går linjer till Ydrefors och Kisa.  Dessa fanns på idéstadiet men blev aldrig byggda.

Kartan är spelbar för 2-3 personer med vardera 40 vagnar om sällskapet spelar snällt.  Om man blockerar varandra med avsikt, blir det inte roligt.  Några gånger har den även spelats av 4 med vardera 30 vagnar.  Då blir det hysteriskt, ty det finns exakt fyra förbindelser mellan västra och östra delen, samt massor av ”städer” på slätten som man kommer att stänga varandra ute ifrån.

---

 

3) Sydöstra Sverige 1925 (designad 2013)

Nedladdningsbar version på BoardGameGeek.

Lika välförsett med järnvägar som Västergötland, var Småland.  För att få detta område lagom rektangulärt, fick det bli en förlängning åt norr och söder.  Spelplanen innehåller därför större delen av Småland, hela Öland och Blekinge samt södra Östergötland.

Här återkommer smalspåren som en faktor att tänka på.  I verkligheten hade området smalspår av tre olika vidder, men här räknas alla som ”smalspår” rätt och slätt.  Det är närmast identiskt lika många rutor av de båda spårvidderna, vilket är positivt för spelet.  På varje biljettkort finns två poängtal.  Det högre poängtalet ges till den som bygger hela sträckan inom en spårvidd; det lägre till den som använder båda spårvidderna. 

För att få med så många verkliga järnvägar som möjligt, införde jag något som jag kallade ”bibanor”.  Dessa har bara en ändpunkt och dit går bara en linje.  Varje sådan ingår bara i en biljett, så det behöver inte bli konkurrens om man inte vill retas … 

De obligatoriska 10 bonuspoängen vid spelets slut, är här uppdelade i 3 x 10 poäng.  En bonus går till längsta sammanhängande normalspår, en till längsta sammanhängande smalspår, en till flest avklarade biljetter.

En rolig detalj är att spelet ibland har simulerat verkligheten.  Nässjö och Alvesta blir gärna särskilt viktiga i spelet, liksom de är i järnvägssverige.

Avvikelser från verkligheten:
Några mindre banor är utelämnade, men det gäller bara ett fåtal.  Verklighetens Anneberg–Ormaryd fick bli Anneberg–Nässjö.  Tre banor i sydväst gick inte i triangel utan möttes i Sandbäck.  Som vanligt är förstås vissa andra, smärre anpassningar gjorda.  Annars är kartan ovanligt exakt. 

Kartan är fullt spelbar för 2-5 personer med vardera 45 vagnar.

---

 

4) Gotland runt (designad 2015)

Bland alla officiella kartor saknade jag en variant.  Det fanns ingen mindre spelplan, som kunde utgöra en ”prova-på-karta” eller en s.k. filler att spela när man har ont om tid.  Då kunde Gotland utgöra en god mall, tyckte jag.

Sagt och gjort: jag använde Gotlands järnvägsnät, kompletterat med massor av färjelinjer.  Verklighetens järnvägar var ju alla smalspåriga, så fastän det var onödigt, markerade jag dem med min sedvanliga, streckade svarta kontur.  (Detta har jag berättat om tidigare.)

Avvikelser från verkligheten:
Banorna från Burgsvik till Sundre samt från Slite till Tingstäde och Lärbro byggdes aldrig.  Hablingbo–Havdhem byggdes inte heller, men det borde den logiskt sett ha gjort.  Även Roma–Katthammarsvik har jag hittat på, för annars skulle en fjärdedel av kartan helt sakna linjer.

Kartan är knappt spelbar för 2-4 personer med vardera 20 vagnar.  Den är inte särskilt bra, för man blir alltför lätt utestängd och blockerad.  Om man samlar kort till de långa färjorna på 5 rutor, är risken att man inte hunnit bygga dem innan tåget har gått någon annanstans …

---

 

5) Tåkern runt (designad 2016)

Om denna versions tillkomst, har jag berättat tidigare, i ett långt inlägg för flera år sedan.  Den kom till som en bieffekt av att jag en andra gång skulle ge den ursprungliga Östergötlandskartan i present, men ville komplettera den med något mer.

Här går inte att lista avvikelser från verkligheten, för det allra mesta är ren fantasi.  De verkliga järnvägarna är markerade med ”medaljer” som visar järnvägsbolagets signatur.  Dessutom fanns på sin tid en hästbana från Vadstena till Hov.  Sedan har jag alltså kompletterat med järnvägar mellan näst intill varje socken.

Några specialregler finns inte, vilket kanske är en bidragande anledning till att den har blivit så populär när den spelas.

Kartan är fullt spelbar för 2-5 personer med vardera 45 vagnar.

---

 

6) Skåne och Blekinge (designad 2017)

Även denna version var en present, närmare bestämt en bröllopspresent till min syster och svåger, eftersom svågern är från Skåne.  Fyra år senare tror jag inte att de har mer än öppnat kartongen och sagt ”åh, så fint”.

Skånes järnvägshistoria innehåller visserligen nästan inga smalspår, men både Blekinge (1067 mm) och Bornholm (1000 mm) hade gott om sådana.  Ja, här finns rentav två extrasmala smalspår i banorna till Älmeboda och Delary(d).  För att kombinera olika spårvidder, krävs att man bygger en omlastningsstation i någon av de gulmarkerade orterna (för det är där spårvidderna möts).  Omlastningsstationer är visserligen billiga och finns i tillräcklig mängd för att alla ska kunna bygga de stationer de önskar, men man måste använda ett drag till det.

Särskilt nöjd är jag med Hallandsås.  Där finns ett enkelspår över åsen och en dubbelspårig tunnel.  I spelet lär det bli så att den som först vill komma till Båstad, kommer att bygga sträckan över åsen, medan den eller de som följer efter, kommer att välja tunneln.  Det är precis som i verkligheten.

Det var även roligt att kunna inkludera Bornholm (om än förflyttat in mot Hanöbukten) och Själlands östkust.

Avvikelser från verkligheten:
En avvikelse är förstås att Bornholm och Blekinge anses ha samma spårvidd.  I det gytter av järnvägar som Skåne har varit, har många banor fått utelämnas.  Många stadsprickar har också fått flyttas, så att rutorna får rum mellan tätorterna.  Däremot fick Sandbäck tillbaka sin egentliga roll som orten förlorat på den sydöstsvenska spelplanen.

Om kartan är spelbar återstår att se, eftersom den vad jag vet inte har testats.  Eller, spelbar är den helt säkert, men det är inte säkert att den är bra.  Den är i alla fall avsedd för 2-5 personer med vardera 45 vagnar.

---

 

7) Tranvie e strade di Torino (designad 2018)

Under åren sedan 2015, hade Alan Moon själv börjat designa en serie ”city maps”, som var just så där komprimerat små som jag tänkt med min Gotlandskarta.  Den första staden som täcktes, var New York, där taxibilar ersatte de klassiska järnvägsvagnarna (efter det har London med bussar och Amsterdam med kärror tillkommit).  Samma sommar, 2018, hade jag i tre vänners sällskap gjort en resa till norra Italien.  Det var en av mitt livs hittills största resor.  Den innehöll ett besök i Turin, vilket jag ville återskapa i Ticket to Ride-form.

Det är inte mycket att säga om spelplanen.  Den visar en karta över Turin, där flera av platserna är utvalda för att vi besökte dem eller de säger mig något särskilt.  I Oval Lingotto avgjordes hastighetsåkningen under OS 2006, På Stadio Olimpico spelar Torino FC, medan Stadio delle Alpi förr var Juventus hemmaplan. I Venaria Reale åt vi en underbar kvällspizza – underbar bland annat för att ingen i Italien tycker att det är konstigt om man vill ha pizza utan ost.  Från Stazione Sassi går bergbanan till Superga, där Grande Torino störtade med flygplan 1949.  Och nej, det är inte en tillfällighet att Tranvia Sassi–Superga är lila precis som Torinos fotbolltröjor.

Reglerna är identiska med Ticket to Ride: New York, med ett enda, litet undantag.  ”Dubbelspåret” Sassi–Superga kan byggas även om det bara är två deltagare (ty det går landsväg parallellt med bergbanan).

Här kan man inte tala om avvikelser från verkligheten, eftersom det inte ska vara verkliga järnvägar som ligger till grund för spelplanen.

Kartan är fullt spelbar för 2-4 personer med vardera 15 bilar.

---

 

Övriga kartor

Jag har gjort fler försök och haft riktigt många idéer.  De flesta av dem har lagts på hyllan för att de inte är spelbara.  Här är några exempel där jag åtminstone kommit så långt som till en pappersskiss:

Övre Norrland fungerade inte för att det bara finns några nord-sydliga banor samt utspridda tvärbanor.  Det blev helt enkelt som ett rutnät och dessutom är området för avlångt.

Jönköping har haft järnväg i fem riktningar samt både spårväg och åtskilliga industrispår.  När jag skissade lite löst, blev jag ändå inte nöjd, utan lade planen på hyllan.

Sydamerika har jag två gånger experimenterat med.  Men – världsdelens järnvägar är koncentrerade till smärre områden.  Man kan ha färjor i de stora floderna för att fylla ut Amazonas, men ska hela Sydamerika vara med (och allt annat blir bara dumt), kommer det att bli många kortkorta sträckor vid kusten och norra Anderna, samt lååånga sträckor däremellan.  Omöjligt, helt enkelt.  (Det finns folk som tycker att jag är fånig när jag begär att en Ticket to Ride-karta ska bygga på verkligheten, men för mig är det en självklarhet.)

Dumfries & Galloway är ett område i södra Skottland, vars järnvägar spelar stor roll för en bok jag tycker om.  Detta planerade jag som en mindre spelplan, men om det blir av, kommer det att bli en normalstor version.

Sicilien skulle kunna fungera, men jag har inte kommit fram till hur jag ska använda mig av smalspåren och vulkanerna.  På något sätt måste de få en funktion.

Mälardalen är säkert ett fantastiskt område att bygga en spelplan på.  Där är det jag som är problemet.  Få andra svenskar är nämligen så helt ointresserade av geografin i östra Svealand …

Tankar på en tvådelad spelplan lekte jag med.  Det var 2016-17 när jag skulle designa en spelplan till min syster och blivande svåger.  Ena parten från Västergötland och andra från Skåne … funderade jag.  Då borde man kunna göra två mindre spelplaner som kan användas separat, samt en mellandel att lägga in så att man kan spela på hela området.  Jag kom emellertid aldrig underfund med hur geografin skulle lösas, så jag skippade det konceptet och gjorde en ganska normal, skånsk spelplan i stället.

Blir det några fler kartor, månntro?  Det har ju gått lång tid sedan 2018.  Tja … jag vet faktiskt inte.  Jag har så många andra projekt av liknande slag (design, geografi, spel, matematik), som på senare år har övertagit intresset.  Men blir det inga fler kartor, är jag nöjd med de sju jag har.

 

*