En av de saker som är så bra med att åka tåg, är att man varje gång har en möjlighet att göra nya upptäckter, möta nya människor, oväntat hamna i nya situationer.
Så mötte vi på stationen i Åseda i lördags en ung man från Malmö. Han hade rest till Åseda över dagen för att få göra den ovanliga resan till Virserum, men missat tåget... Hans stora intresse var inte tåg, utan järnvägarna – "precis som du," skrattade Sofia (den retstickan). Därför brukade han ägna fritiden åt att cykla på banvallar och det blev ett ämne som intresserade oss.
Vi blev tipsade om den mycket natursköna Mörrumsåns dalgång, alltså f.d. Karlshamn-Vislanda-Bolmens järnväg. Han hade i olika omgångar cyklat hela vägen från Karlshamn till Halmstad och var inte lika förtjust som jag i sträckan Ålshult-Torne (men jag cyklade den i juni och han i oktober...). Sävsjöström-Nybro kallade vår ciceron "rena autostradan" och rekommenderade för snabbcykling i medvind. När jag inte kunde låta bli att nämna gamla Kindsbanan, sade han att han så sent som förra veckan hade cyklat där och att det var den häftigaste banvall han sett.
Jag själv hade, också veckan före, förberett en karta över området Växjö-Åseda-Sävsjöström och tänkte att den triangeln kunde vara värd att cykla igenom någon gång i sommar. Nu fick jag emellertid höra att sträckan från Växjö till Åseda knappt var farbar med cykel. Rälsen var uppriven men sedan var resterna bara lämnade åt naturen och vår nya bekantskap hade tydligen haft ett helsike med att ta sig fram. Det var nyttig information, för då vet jag vart jag inte ska resa. (Men Sävsjöström är spännande, har jag hört, så jag får väl ta en annan väg dit.)
Det var roligt att få höra att Ticket to Ride (amerikanskt sällskapsspel med järnvägstema som är det senaste decenniets största internationella spelsuccé) verkade nördigt. Det var intressant att träffa en person som visade både så tydliga likheter och så tydliga olikheter gentemot oss själva. Och det var skönt att under åtminstone en timme ha någon annan att tala med.
Vi satt alla tre och pratade under hela bussresan in till Växjö. Sedan skildes våra vägar och med ens hade vi alla gjort en ny erfarenhet. Var inte det bra, så säg?
Kommentera