Senast berättade jag om hur jag kom till Herrljunga från Göteborg med ett försenat tåg. Det var inte mycket försenat och inget förändrades, eftersom jag visste att det inte fanns några anslutningar vidare. Därför kände jag mig inte övergiven när tåg 3454 lämnade ett ovanligt öde stationsområde.
Jag hade planerat att cykla hem. ”Bara nu ingen har stulit eller förstört min cykel”, tänkte jag. Det skulle i så fall ta över två timmar att gå – kanske tre – och så roligt ville jag inte ha det. Att cykla i trekvart ungefär, hade jag däremot inget emot.
Men nej då, cykeln stod som jag hade lämnat den, med vattenflaska och hjälm och dubbla lås.
Jag gav mig alltså ut i natten. Delar av sträckan hade jag cyklat förr, medan andra delar var nya. Helt okända var de väl ändå inte, för jag kunde mycket väl grundkonceptet från kartan och visste att det bara var att cykla rakt fram.
Det var inte jättesvalt, men inte tillräckligt varmt för att jag skulle vilja cykla i kortärmat. En tunn jacka verkade lämpligt. Fuktig var luften och man blir alltid svettig när man rör sig, så på toppen av stigningen vid Södra Björke behövde jag inte direkt oroa mig för att frysa.
En och annan bil mötte eller passerade, men inte var de många. En söndagkväll när klockan är närmare elva, ligger folk till sängs eller sitter åtminstone hemma och kontemplerar.
Jag kontemplerade på mitt sätt och tog en bild av Södra Björke kyrka. (Någorlunda rättvisande är den väl för tiden på dygnet.)
Vid plankorsningen som har namnet Grude men i mina ögon ligger precis lika nära Södra Björke, var det stilla och tyst. En mopedbil av modernt slag puttrade förbi. Den behövde inte stanna, för det vita ljuset blinkade sakta.
Järnvägen lutar kraftigt här. Nedåt mot Ljung och Borås hördes tystnaden och mörkret. En lykta blinkade grönt och antydde nog att nästa tåg skulle gå söderut. Men när?
Mina noteringar säger att det inte var förrän kl. 04:02 som ett godståg rörde sig förbi här. Noteringarna är inte alltid fullständiga, har jag märkt, men inte såg jag något tåg på länge, inte.
I stället satt jag så dags hemma och skalade av mig en dyblöt tröja som fick sköljas ur med kallt vatten. Belåten med dagen var jag, och konstaterade att det hade tagit exakt 45 minuter effektiv tid från Herrljunga till Ljung.
Det var nog inte sista gången, så en annan natt bräcker jag nog den tiden med några minuter.
*
