Det har stormat rejält här i Västsverige de senaste veckaorna. Då handlar det inte bara om vinterstormarna Ciara, Dennis och en tredje (namnlös?) som under var sitt dygn stängde trafiken på alla icke trädsäkrade banor i Götaland, utan beskedet om att nattågen från Göteborg till Norrland förmodligen kommer att läggas ned från december 2020.
Många har skyllt på SJ och sagt att det är skandal att SJ lägger ned klimatsmart trafik. Än fler ser visserligen att sammanhanget är större men har inte alla detaljer. Det har inte jag heller, men tillräckligt många för att kunna redogöra för det bättre än folkflertalet. Och det är ju den sidan av mig som denna blogg ofta visar: jag har mer kunskap än folk flest men är likväl inget proffs … :)
Upphandlingen
Staten har bestämt att det ska gå nattåg mellan å ena sidan Stockholm, å andra sidan Jämtland och övre Norrland. Sådan trafik anses nödvändig för att hålla samman Sverige och ge möjlighet till kollektivtrafik över hela landet. Det går dessutom ett helt separat nattåg mellan Stockholm och Malmö. Några nattåg mellan Göteborg och Norrland anses inte behövas. Det finns så många andra sätt att resa mellan Göteborg och Stockholm, att göteborgarna ändå har lätt att komma med ett nattåg vidare till Norrland, menar man.
(Jag spekulerar även i att man från statligt håll anser att det finns ett särskilt värde i att underlätta resor till huvudstaden. Historiskt har man av det skälet givit ekonomiskt understöd till flygtrafik från alla landsändar just till Stockholm.)
En lämplig nivå har ansetts vara att det varje natt går två tåg från Stockholm till övre Norrland och ett tåg från Stockholm till Jämtland. Naturligtvis går det även lika många tåg i motsatt riktning. (Detta kallas på järnvägsspråk att det går två respektive en dubbeltur på vardera sträcka.)
Nu är det emellertid så dyrt att köra den sortens tåg att ett tågbolag inte kan utföra den på egen bekostnad. En anledning till att det är dyrt att köra nattåg är att varje vagn bara kan användas en gång per dygn. En bädd kan bara hyras ut en gång per natt, samtidigt som det krävs lokförare och annan ombordpersonal under hela resan. För att gå jämnt upp skulle tågbolaget helt enkelt behöva ta ut så höga biljettpriser att folk inte skulle vilja köpa biljetter. Då måste staten göra en upphandling.
Tågbolagen får möjlighet att lämna anbud. ”Vi kör två tåg till övre Norrland om vi får X kronor per år” säger bolag A. ”Vi kör ett tåg till Jämtland om vi får Y kronor per år” säger bolag B. Det bolag som kräver lägst ersättning från staten, vinner upphandlingen och får utföra trafiken.
De senaste åren har SJ (den svenska statens bolag för persontrafik med tåg) vunnit upphandlingen för både trafiken till övre Norrland och för trafiken till Jämtland. När man nu gjorde en ny upphandling, vann SJ återigen upphandlingen för Jämtlandstrafiken. Trafiken på övre Norrland vanns emellertid av Vy, det som tidigare kallades NSB och är den norska statens persontrafikbolag.
Trafikupplägget
Varje dygn ska alltså tre nattåg gå norrut från Stockholm. För det första ska ett tåg gå till Jämtland. Ett annat ska gå till Luleå via Boden. Ett tredje ska till Kiruna och Narvik via Boden. Det sistnämnda avgår tidigare på kvällen eftersom det ska gå mycket längre. (Det måste dessutom komma fram till Narvik i tid för att hinna städas innan det ska återvända mot Stockholm.)
Nu var det emellertid något snille på SJ som upptäckte att det fanns många potentiella resenärer från Västsverige. Man kunde förstås inte få ett tåg från Göteborg till Norrland att gå runt ekonomiskt, eftersom staten inte ville betala extra för det, men kunde man lösa det på annat sätt? Ja – det fanns en lösning som inte skulle ge särskilt stora merkostnader och även om det visserligen skulle kosta lite extra, skulle man få tillbaka det tack vare det ökade underlaget av resenärer.
SJ låter därför ett nattåg (tåg nr 72) lämna Göteborg varje kväll klockan 18:29. Det går längs Västra stambanan till Hallsberg, genom Bergslagen till Sundsvall. I detta tåg finns vagnar mot Jämtland och vagnar mot Luleå.
Samtidigt har det gått två (inte tre) nattåg från Stockholm. Det ena är det tidiga tåget mot Kiruna kl 18:08 (tåg nr 94), som fortsättningsvis inte har med historien att göra. Det andra tåget som avgår kl 21:08 (tåg nr 92) är desto intressantare. Det innehåller vagnar mot Jämtland och vagnar mot Luleå som körs i samma tågsätt till Sundsvall.
Mitt i natten möts alltså två tåg på bangården i Sundsvall. Det ena kommer från Göteborg och det andra från Stockholm. Båda innehåller vagnar med två helt skilda destinationer. Det stora underverket sker medan resenärerna sover som djupast. Tågsätten växlas om, vagnarna sorteras utifrån sin destination och två nya tågsätt bildas. Det finns ju redan två lok på plats, så man kan lätt förse de nya vagngrupperna med varsitt lok.
Klockan 2:45 avgår därför från Sundsvall C ett tåg mot Luleå (tåg nr 92) och klockan 3:44 ett tåg mot Jämtland (tåg 72). I båda tågen finns resenärer från såväl Göteborg som Stockholm. Alla har de fått ligga kvar i samma vagn natten igenom, så ur resenärernas perspektiv har de rest i ett och samma tåg. Fastän det aldrig varit fler än två tågsätt på väg, har fyra önskemål uppfyllts: Göteborg–Jämtland, Göteborg–Luleå, Stockholm–Jämtland och Stockholm–Luleå.
Har SJ uppfyllt kraven som de lovade uppfylla i upphandlingen? Jadå. Det går två tåg från Stockholm till övre Norrland och det går ett tåg från Stockholm till Jämtland. Man har bara tänkt utanför boxen och gjort något bättre för resenärerna (och för Sverige som helhet, vågar jag säga).
Vad som nu gäller
Nu kommer det att ske förändring. Från december 2020 är det inte längre ett och samma bolag som trafikerar båda de nattliga Norrlandssträckorna.
Därigenom blir det inte möjligt att samordna tågen som förut. SJ och Vy har ingen anledning att hjälpas åt (och, vad vet jag, kanske inte ens juridisk möjlighet?), så nu måste SJ köra sitt enda tåg från Stockholm till Jämtland och Vy sina två tåg från Stockholm till övre Norrland.
Att lägga till ett tåg från Göteborg skulle innebära ytterligare ett tågsätt med lok, personal och banavgifter. Dessutom skulle detta fjärde tåg tvingas välja mellan Jämtland och övre Norrland, inte kunna gå till båda destinationerna. (För att ge västsvenskarna samma valmöjligheter som förut, skulle man behöva köra fem nattåg i stället för dagens tre.)
Ett sådant upplägg är i dag inte rimligt, varför nattågstrafiken från Västsverige kommer att upphöra. Visserligen har SJ fört fram en idé om att på egen bekostnad köra tåg mellan Göteborg och Jämtland under högsäsong, alltså på sin höjd ett par månader under vintern. Även Vy har sagt att man ska se över saken.
Men faktum kvarstår: de möjligheter som ges västsvenskarna i dag, kommer inte att fortsätta. I alla fall inte förrän det finns bevis på att den nuvarande trenden med ökad vilja att resa nattåg kommer att fortsätta – och man byggt fler sov- och liggvagnar.
