När tunneln genom Hallandsås stod klar i höstas och invigdes i december, stängdes genast banan över åsen.  Den blev nu överflödig och det var mest enligt lagen om att det som kan gå fel också går fel, som jag argumenterade för att den borde ligga kvar om det skulle upptäckas något kritiskt fel på tunneln.

Något direkt kritiskt fel är det kanske inte, men nu rapporteras att resenärer på banan tycker att tåget skakar så mycket att det blir helt enkelt olidligt att resa där.  Skälet är förmodligen att nytillverkade räler blir sådana när de börjar användas och att man helt enkelt får slipa ned det yttersta skiktet ganska snart efter trafikstart.

Tills detta är gjort, måste man sänka hastigheten på trafiken.  Normalt ska största tillåtna hastighet vara 200 km/h.  Nu kom man fram till att 160 km/h var mer lagom.  Likväl råder nu sth 140 km/h.  Varför så lågt?  Jo, det var slut på 160-skyltar...

Det är inte utan att man baxnar.  Eller i alla fall sitter och småler lite i sin fåtölj.  Stackars lilla misslyckade Trafikverk...

*

(Skulle det vara ett kommatecken i rubriken?  Kanske, men jag låter den lilla dubbeltydigheten vara kvar, medan jag funderar på om det är strulet som är mindre – eller om jag faktiskt hade väntat mig det.)

Hallandsås, Trafikverket, hastighet, nyhetshändelser, räls, skylt, strul, tunnlar,

Jag fyllde år för en tid sedan. Ja, de som känner mig vet att det var en väldigt lång tid sedan, men jag har inte kommit mig för att skriva om det i bloggen förrän nu.

De som känner mig vet också att jag har många olika intressen, men det verkar som om det är järnvägarna som har så att säga satt sig. Det märktes, måste jag säga. Kolla bara här på ett urval av presenterna:

 
  • En byggsats i papp från Hanna. Den hade jag en pysslig timme med en (kortare) tid efter födelsedagen.
  • Ett vackert födelsedagskort som Marie hade pysslat med innan hon kom och uppvaktade mig.
  • En burk med torra ingredienser och recept på "tågkakor" från Viktoria och Arne. Häri ingick även ett kakmått av ångloksmodell.
  • En liten järnvägsvagn från Kristina.
  • Dessutom fick jag av min mor ett kuvert med en summa pengar till mitt "stora intresse" – vilket det är kan man förstås diskutera, och det var nog också meningen.

Sedan kan man ju arrangera lite andra bilder för skojs skull:

 
 

På sätt och vis var det denna lilla vagn som var mest intressant. För var kom den ifrån? Det visste Kristina inte, utan hon hade hittat den på en andrahandsmarknad. På bilden ovan står den framför en liten stuga i skala 1:160 (samt en ko som för några månader sedan låg och väntade på mig, kvarglömd av någon besökare i Brämhults kyrka). Underredet är 54 mm långt och det motsvarar nog ungefär den skalan. Vagnen måste ha gått i ett litet spår och tillhör alltså någon typ av modelljärnväg.

 
 

Alla förslag på vagnens ursprung emottages tacksamt!

byggsats, födelsedag, modelljärnväg, om mig,