Ser det inte skånskt ut, så säg?

 

Jag befann mig alltså i Förslöv på Hallandsås sydsida och det var måndagen den 3 augusti 2015. Vis av erfarenheten av att föregående kväll inte ha hittat någon glass i Grevie, började jag mitt besök med att leta upp en enkel men trevlig lunchrestaurang. Endast en rätt serverades, såväl sallad som dryck ingick i priset och det var utomordentligt praktiskt. Sedan fortsatte jag järnvägsskådandet och landade vid en synnerligen intetsägande raksträcka som skar rätt genom samhället.

 

Mer intressant var denna skylt:

 

En lutning av 13 promille i nästan 5 km är ganska ovanligt, men ändå är det en stigning som inte märks särskilt tydligt när man följer banan från sidan. Hela landskapet böljar nämligen i alla riktningar så att både lands- och cykelvägar lutar flera procent.

Jag fortsatte till ett öppet område mitt i Förslövs södra delar, som verkligen såg ut att en gång ha varit en station.

 

Redan bilden ovan visar att två reparatörer från Infranord fanns på platsen. Något var alltså fel på bomanläggningen och gång på gång fälldes bommarna på prov. Vid ett av tillfällena kom till och med en ambulans österifrån och valde att vända och ta en annan väg. (Den föreföll inte vara under utryckning, så jag hoppas att ingen sjukling for illa.)

 

När det till slut kom ett tåg nedför backen (Öresundståg 11063), vaktade de båda herrarna noga vid bommarna. Tåget gick dessutom ovanligt långsamt, så förmodligen var hela organisationen förberedd på problemet.

 
 

Omgivningen gav en positiv känsla och när jag slog mig ned i grässlänten och solgasset, fyllde på vätskedepåerna och beskådade de båda reparatörerna i deras arbete, var det som om jag hade kunnat sitta kvar i timmar. Ett litet träd kunde ge skugga om så vore nödvändigt och det var bara vetskapen om dagens järnvägsuppdrag som gjorde att jag slutligen reste mig därifrån.

 

Härnäst tog jag mig till Viarp. På denna plats har det förut funnits en plankorsning men den är slopad och jag kunde klättra upp på den grushög som ersatt vägen. Härifrån hördes sydgående tåg 487 på långt håll och flera minuter försenat nådde det min utsiktsplats.

 

Just här viker det blivande dubbelspåret genom åsen av från dagens spår och tågen kan alltså mötas bara någon kilometer söderut. När jag alltså sett ett tåg åt ena hållet, hade jag någon minut på mig att förflytta mig och se tåg 488 fara norrut just där det lämnar slätten och börjar den långa backen upp mot Grevie.

 

Ja, så fortsatte jag på samma vis. Nästa Öresundståg (11044) trodde jag mig kunna få en fin vy över, men det var ett misstag och bilden nedan får vara ett exempel på hur det kan bli när vallen skymmer halva tåget som i sin tur skymmer halva husen så att det blir en ganska tråkig utsikt.

 

Så flängde jag vidare och hittade en position alldeles sydväst om tätorten, varifrån jag mycket stolt tog nästa bild. Den visar tåg 11069 och ses gärna i sin fulla bredd, för det är en imponerande vy, där dubbelspåret skymtar i högerkanten.

 

Tjugo sekunder senare nådde tåget fram till växeln...

 

Härifrån for jag vidare genom Förslöv till den södra tunnelöppningen. Där ligger också Trafikverkets informationskontor om projektet, och till det återkommer jag i nästa inlägg.

Förslöv, Hallandsås, Hallandsås 2015, SJ, VKB, Västkustbanan, X 2000, X31, bommar, plankorsningar, reparation, reseberättelse, stigning, växel, Öresundståg,

Kommentera

Publiceras ej