I onsdags den 8 juli 2015 gjorde jag en dagsutflykt till Värnamo. Någonting ska man ju göra på sitt sommarlov och detta var en idé så god som någon. Alltså tog jag tåg 329 från Borås och fick gott om sällskap för tåget var nästan fullsatt.
En timme senare steg jag av tåget i Värnamo och beundrade stadens stationshus. Det är faktiskt så att Värnamo en tid hade tre stycken stationshus, varav två finns kvar, och modellen är visst typisk för trakten, ty det berättas i en tråd på Postvagnen att Gislaveds numera rivna station var likadan. Men detta är alltså Värnamo station (senare på dagen):
Det var en underlig dag rent vädermässigt. Även om temperaturen höll sig rätt konstant kring 20°, växlade molnigheten och nederbörden (i båda fallen från alltför lite till alltför mycket). Så när jag fattade posto på landsvägsbron över bangårdens södra ände, glänste solen över spåren.
(Kust-till-kustbanan viker av till vänster mot Alvesta medan Halmstad-Nässjö järnväg går rakt fram i bilden, men gör en kraftig gir västerut mot Halmstad strax utanför den.)
Solen hade gått i moln kl 13.41 när Y31 nr 1403 som tåg 7634 rullade in från Halmstad mot Nässjö...
...men sken igen när SJ:s regionaltåg nr 336 (lett av Rc 1350) anlände sju minuter senare.
Båda dessa tåg var försenade och när det blev stort tågmöte på Värnamo station, stod Y32 1410 som tåg 7615 från Jönköping mot Växjö och stampade frustrerat.
(I bilden syns på spår 5 även ett containerlastat godståg, vilket väl är "Båramoexpressen" 49532, som jag råkade fotografera i Borås dagen efter.)
Inte nog med att det måste vänta på SJ-tåget så att banan skulle bli fri, det måste också låta bytesresenärer hinna ombord. Till slut bar det i alla fall av.
Sedan ägnade jag några timmar åt nöjen som inte direkt har spåranslutning, varför de hoppas över här. Men när jag spatserade i väg till Apladalen – för det är ju nästan stadens mest kända plats – hittade jag på nytt en järnväg. Själva parken var inte så mycket att se, men bron över Lagan desto finare:
(Tåg 7617 från Jönköping mot Växjö. Liksom andra tåg denna dag var också detta försenat, men inte mer än fyra minuter eller så.)
Här i trakten ligger förresten också den hållplats som skulle kunna ha kallats Värnamo Södra men har fått det aningen mer poetiska namnet Rörstorp.
Nåväl, jag återvände så småningom till stationen och fick se 1403 igen, som efter att ha varit i Nässjö och vänt nu skulle tillbaka till Halmstad som tåg 7637, omgivet av potentiella resenärer som antingen klivit av för att byta till annat tåg eller bara tog en promenad under det halvtimmeslånga uppehållet.
Här fanns också ett sött godståg nr 60061 som pausade i Värnamo på resan från Limmareds glasbruk till hamnen i Halmstad.
Det så kallade Sandtåget levererar glasbrukets viktigaste råvara och är ett populärt fotoobjekt i södra Sverige, inte minst som det är ett av få godståg på sträckan Värnamo–Halmstad. Lika unikt för sin bana var det när det fram till för något år sedan hämtade sanden i Varberg i stället och körde via Borås till Limmared. Den främsta skillnaden mot då, är att det gör större delen av resan på en oelektrifierad bana och alltså drivs av diesellok. (Här är det ett Gravita 10 BB om det kan intressera någon.)
Mellan 17.30 och 18.00 var det återigen full verksamhet på stationen. Fem tåg var inblandade och fick vänta in varandra efter ett välplanerat schema. De flesta blev försenade på kuppen, men sandtåget gick rentav före tidtabellen. Bra så, för varför ska man vänta på klockan om man vet att alla vagnarna är med?
Först kom Y32 nr 1407 som tåg 7621 Jönköping-Växjö. Sedan var det en misshandlad Kristina Nilsson (jo, tåget heter så) Y32 1406 som tåg 7620 Växjö-Jönköping och kort därefter Y31 1405 som tåg 7636 Halmstad-Nässjö.
Under tiden stod sandtågets lokförare (tror jag; jag såg ingen annan på platsen när tåget strax därefter rullade bort), och mixtrade med sitt lok. I tider då det på många tåg är svårt eller omöjligt att få med sig cykeln, visas här en praktisk lösning. :)
Hela konkarongen av dieseldrivna motorvagnar av typ Bombardier Itino och med Krösatågets solgula målning, fick snällt vänta. Fint folk kommer sent och viktigast var SJ:s eltåg nr 344. Lett av det svartmålade Rc-loket nr 1420 vars strålkastare lyste som solen, kom det in fem minuter efter tidtabellen.
På det tåget reste jag hem, men det är en resa som jag kan berätta mer om en annan dag.
Kommentera