När jag förra söndagen reste till Båstad (via Varberg och Västkustbanan), var det i avsikt att dokumentera banan över Hallandsås som sjunger på sista versen. Den har funnits sedan 1800-talet men kommer nu att ersättas av tunneln genom åsen.

Det så kallade "norra påslaget" ser ut så här från tåget.

 

Eftersom Båstad kommun och den skånska regionaltrafiken inte kom fram till att man ville trafikera banan från Förslöv via Grevie till centrala Båstad, beslutades att den gamla banan ska läggas ned efter att tunneln öppnas för trafik i höst. Sista sommaren jag kan se banan utifrån är därför nu och jag ägnade två dygn åt detta.

Jag klev av Öresundståg 11051 på Båstad station (även kallad Båstad södra) något försenad vid 15.25 söndagen den 2 augusti 2015 och såg tåget fortsätta söderut (vilket just här råkar vara nästan rakt västerut...).

 

Stationen är en liten idyll, omgiven av lummiga, fullvuxna träd och buskar, men som bilden nedan visar finns det faktiskt bara ett spår.

 

Det gamla godsmagasinet står också kvar och är numera loppmarknad.

 

(Vad händer med stationens omgivning efter att järnvägen försvunnit? Förhoppningsvis något bra.)

Bara för att göra mina läsare avundsjuka visar jag en bild från min logi på B&B Villa Falken. Usikten mot norr är faktiskt riktigt bra. :)

 

Tillbaka till spåret... Mellan villorna i tätortens södra delar rusar varje timme ett Öresundståg i vardera riktningen, samt ett och annat X 2000 från SJ. Här tåg 11087 söderut.

 
 

En stund senare och en liten bit söderut kom tåg 11062 i riktning norrut. Däri ingick ett av de tågsätt som man målat i alternativt mönster. "Ett klokt val för miljö, natur och retur" säger den gröna varianten.

 

Om Båstad södra ska kallas station, hållplats eller något annat (trafikplats?) har diskuterats, men det är väl här som den börjar.

 

X 2000 har många supportrar men de skulle också må bra av en ommålning till någon roligare färg. Här kommer tåg 491 söderut på nästan samma plats som tågen nyss.

 

Eftersom jag kände en längtan efter att få några kilometer till i benen, lämnade jag tätorten och hittade en charmig plankorsning (som var ovanligt lite "plan") precis vid km 195 där järnvägen sammanträffar med länsvägen söderut. Banan slingrar sig längs bergssidan medan landsvägen stiger mot Nötte backar.

 

Och så gick bommarna ned...

 

...för tåg 11093.

 
 

Jag kastade mig på cykeln, tillbaka nedför slänten och upp på andra sidan. Med en ganska vacker vy över Sinarpsdalen såg jag sex minuter senare tåg 11068 susa över samma vägkorsning. Tåget innehöll bland annat det regnbågsfärgade tågsättet. "Copenhagen Pride" sade det bland annat, men säkert något mer också.

 

 


Efter att ha klättrat över åsen för första gången och ha gjort en utflykt till Grevie (som får presenteras i nästa inlägg), kom jag tillbaka till Båstad och Axelstorpsvägens korsning med järnvägen vid km 194.

 

(Är det bara en tillfällighet att korsningarna ligger på precis en kilometers avstånd och granne med kilometerskyltarna?  Ja, sannolikt...)

Augustikvällen var inte särskilt varm och jag inväntade inget tåg här, utan gjorde bara en sista sväng till stationen för att fånga den också i kvällsljus.

 
 

(Lägg gärna märke till kontaktledningsbryggorna som sträcker sig långt utanför spåren och antyder att det har funnits två spår på platsen för inte så länge sedan.)

Men nu var det sovdags, varför jag återvände hemåt...

 
Båstad, Hallandsås, Hallandsås 2015, SJ, VKB, Västkustbanan, X 2000, X31, grått, kilometerstolpe, plankorsningar, reseberättelse, Öresundståg,

Kommentera

Publiceras ej