Detta blogginlägg är inte jättemycket anknutet till järnvägar, nej faktiskt inte alls. Det är möjligt att det är läsvärt ändå, men hoppa gärna över det om du bara är intresserad av järnvägar. Jag kände i alla fall att jag måste skriva detta, eftersom mina minnen av Helsingsborgsresan är väldigt grå, som den fortsatta texten visar.

Mitt förra inlägg avslutades ju med konstaterandet att inträdet i Skåne präglades av grått och mörker. Det skulle tyvärr bli ett genomgående tema för vistelsen i Helsingborg med omnejd...

Det fanns undantag, ty skälet till min Helsingborgsresa var SKKF:s årliga kyrkogårdskonferens. Så en inspirationstur till Sofiero slott innehöll givetvis grönska och blomster:

 
 
 

...och vid ett studiebesök vid krematoriet och kyrkogården vid Pålsjö skog fanns några ensamma små stackars träd.

 

Lite järnväganknytning lyckades jag långt om länge hitta.

 

Men mest var det grått...

 

Det fanns rätt länge spårvagnar i Helsingborg men de överlevde inte högertrafikomläggningen. I stället finns det ett förening för veteranbussar. En blå färgklick visserligen, bland grå gatsten...

 

...och en ljusgul färgklick bland grå gatsten. Paris står det på destinationsskylten – ja, ta mig dit! tänkte jag.

 

Helsingborg, fotbollsstaden, ett hem för det gröna fältets schack? Kanske det, men när den guidade bussrundturen passerade Olympia, var det betonggrått där också...

 

"Sundets pärla" sägs vara stadens smeknamn. Jaså. Sundet är måhända blått, men det kantas av grått...

 

Ett Tycho Brahe-monument är förstås grått, på en grå sockel bland stenarna...

 

Konferensen hölls på stadsteatern, medan maten intogs i det angränsande konserthuset. Byggnaderna var grå, till och med maten var grå och runt omkring var gator och torg lika grå som de bilar som köade vid trafikljusen. Ja, trafikljusen var i och för sig röda, vilket gjorde flanerandet längs boulevarderna till en än större pina.

 

Usch ja. Helsingborg var ingen höjdare ur någon aspekt. I nästa inlägg kommer lite järnvägsanknytning som jag långt om länge lyckades leta upp...

 


Detta var det andra inlägget från resan till Helsingborg i maj 2016:

Helsingborg, Helsingborg 2016, Sofiero, grått, kyrkogård, reseberättelse,

Kommentera

Publiceras ej