Medan stationen är avstängd, går ersättningsbussar i stället för persontåg. Från Borås C går bussarna till Sandared (f.v.b. med tåg till Göteborg), till Fristad (f.v.b. med tåg till Herrljunga) och till Varberg.
Jag tog en sådan buss förra helgen. Då skulle jag träffa mamma och systrarna i Göteborg. Folk flest tar förstås expressbussen, buss 100 (den som stundom är fullsatt och alltid har dåligt benutrymme). Jag tar hellre tåget och lyckades utan större problem få ihop mina resor med den glesa tågtrafiken (samt dessutom åka spårvagn, tänka sig).
Nu, den 17 juni, var det första sommarlovsdagen. Vis av erfarenheten skulle jag inleda lovet på samma sätt som de två senaste åren: med en tågresa. För två år sedan hamnade jag i Kalmar; förra sommaren i Vara, Tumleberg och Håkantorp.
2022 hade jag goda planer, men när jag blev bortbjuden redan första kvällen, räckte det med en ny resa till Göteborg. Och medan jag väntade på ersättningsbussen vid hållplatsläge P, fick jag se denna intressanta skylt:
– Ha! skrattade jag. Flygbussarna är inställda (trots att det tydligen är resenärskaos på aerodromerna), men tågbussarna går som de ska.
Chauffören blev nyfiken på mitt fotograferande. Han frågade om jag ville ta en bild av honom och blev inte besviken när jag sade att jag inte ville det. Sedan höll han med om min slutsats kring flygbussarna.
– Bara du inte ska till London, så …
– Nej, bara till Lilla London, svarade jag.
– Jaha …. Är det Vänersborg?
Han tänkte rätt men ändå fel. Lilla London är ju (som bekant?) Göteborg. Vänersborg är däremot Lilla Paris och hans oriktiga tanke satte i gång tankar hos mig.
– Det var en bra idé. Dit kanske jag ska åka någon gång i sommar.
Sedan steg jag ombord. Jag och lokföraren. Vi var de enda passagerarna på ersättningsbussen. Inte ens den tjötiga tanten som stod kvar utanför och försinkade bussen, skulle med. Hon var bara nere på stationen för att ta reda på varifrån morgondagens buss till Varberg skulle gå.
– Det var en gubbe som sade att det var här, men man kan inte lita på dem, förklarade hon för busschauffören.
– På gubbar?
– Ja, men man kan inte lita på kärringar heller, sade tanten.
Hon pratade om samhällsklimatet i en minut till, varpå chauffören helt sonika fick stänga dörren framför näsan på henne. Han hade ju en tid att passa i Sandared, liksom lokföraren och jag …
*
Kommentera