Svenska banor

Detta är första texten om min utflykt den 27 juni 2024.  Länkar till alla finns längst ned i detta inlägg.

I Kinnekulles skugga – och i molnens

En av mina tänkbara resor för den där ”sommarlovspremiären” var att cykla norr om Kinnekulle.  Förra sommaren inledde jag ju med Hällekis–Lidköping, så det föreföll lagom att ta Hällekis–Mariestad.  En lämplig komplettering, helt enkelt.

Så blev det, men inte förrän flera dagar efter att jag firade midsommar i Grästorp.  Väderprognosen utlovade högsommarvärme och uppehållsväder tre dagar i rad: tisdag till torsdag.  Det passade mig bra, så jag hade en färdig plan redan för tisdagen.  8:22 skulle jag åka hemifrån och ge mig av till Kinnekulle.

På måndag kväll hade jag svårt att somna (eller om jag bara var uppe för länge), så till slut stängde jag av väckarklockan och sköt upp resan till onsdag.

På tisdag eftermiddag gjorde jag en spontan men tråkigare utflykt i stället och på kvällen upprepades samma visa: jag kunde inte somna förrän jag lyssnat på en P3-dokumentär.  Resan fick skjutas upp till torsdag.

På onsdag kväll … ja, ni fattar.  Det blev alldeles för sent igen och så vaknade jag nästan med ett ryck halv tio på torsdag morgon den 27 juni 2024.

Då fick jag emellertid nog av mig själv.  Planen var ju redan färdig, så jag skyndade igenom morgonbestyren och tog 10:30-tåget i stället.  Vad spelade det för roll om jag cyklade mellan 10 och 16 eller mellan 12 och 18, liksom?

Där norr om Kinnekulle där jag till slut hamnade, låg räls och skogsvägar inte precis i bergets skugga, även om det låter bra att påstå det.  Däremot låg en massa tunna moln och störde.  Okej, det var väl en 26 grader eller så, men bilderna från orter mellan Hällekis och Äskekärr blev inte så där soligt somriga som jag vill ha dem.  Men strunt samma, det blev bra ändå.  Och eftersom jag nästan hela vägen höll mig i Kinne härad, ger jag resan namn efter detta.

Det finns alltid en viss osäkerhet när jag ska ha med cykeln på tåget.  Visserligen har jag aldrig blivit avvisad, men jag har en gång fått be på mina bara knän för att övertyga tågvärden om att cykeln får rum ombord.  Den där osäkerheten gjorde denna 27 juni 2024 att jag hade en plan B att ta till i värsta fall.

Det slapp jag.  När jag lätt och enkelt hade transporterat cykel grå till Herrljunga, var tågvärden vänlig mot både mig och några osmidiga passagerare. 

(Sydgående tåg 3305 som lämnat Kinnekulle för någon timme sedan och nu strax skulle möta det tåg jag skulle resa norrut med.)

Det är ju så, att om det på en motorvagn med littera Y31 finns två platser för rullstolar och cyklar, bör dessa i första hand användas av rullstolar och i andra hand av cyklar.  Först i tredje hand ska en vanlig passagerare utan hjul fälla ut den lilla stolen från väggen och sätta sig där.  Om det finns gott om lediga sittplatser i övrigt, bör resenärerna hänvisas dit.

Mellan Herrljunga och Vedum stod jag där i vestibulen och höll cykeln upprätt bäst det gick.  Nu var den tungt (och lågt) packad, så när jag hade låst bakhjulet, kunde den inte rulla sin väg med mindre än att tåget råkade ut för en olycka.  Mellan Vedum och Hällekis stod cykeln där den skulle men tog upp onödigt med plats för att två passagerare lugnt satt kvar på fällstolarna trots att de var unga och raska.  (Låter jag inte som en sur gammal stöt nu va?)

(Den ännu vackert gula Y31 nr 1413 som tåg 3304.)

I Hällekis steg cykeln och jag av.  En resenär som stigit på i Råbäck och rest bara en hållplats, tittade skumt på mig.  Våra blickar hade råkat mötas genom fönstret i Råbäck (så där som blickar gör när de spelar slumpmässigt) och nu var det nästan som om hon tyckte att jag var märklig som steg av på samma ställe som hon.

Men nej, jag var inte ute för att stalka, utan för att till att börja med ta en sväng på gamla smalspår.  Om detta skriver jag i nästa text, som jag nog minsann publicerar om bara en liten stund.  Efter att mina läsare har tagit sig igenom ett blogginlägg som bara babblar på, kan de förtjäna lite mer substans utan att behöva vänta på det.

Om denna resa med cykel och tåg den 27 juni 2024, berättas i åtta delar:

1. I Kinnekulles skugga (Ljung–Herrljunga–Hällekis)
2. Gössäter
3. Forshem
4. Österäng och öster om Österäng
5. Äskekärr, Bredsäter och Svaneberg
6. Lugnås–Mariestad
7. Mariestad–Lidköping–Herrljunga
8. Herrljunga