Svenska banor

I eftermiddags organiserade vännen Sofia en cykelutflykt och jag följde med. Turen tog oss till utkanten av Fristad och lokalbefolkningens badplats och utflyktsmål Skalle.

Här låg förut, enades vi om, en hållplats för lokaltågen och när vi hade beundrat utsikten över Öresjö promenerade jag upp till BHJ och fotograferade lite. Vi befann oss vid km 122, om denna rostiga skylt är riktigt tolkad.

(Jag hade denna gång inte kontrollerat grafen innan, eftersom jag inte visste vart cykelturen skulle gå – det hade lika gärna kunnat bli vilket som helst annat väderstreck och bara tillfälligheter tog oss till dessa trakter, så jag hade ingen aning om huruvida det skulle komma något tåg, men det spelade ingen roll. Järnvägen är intressant i sig.)

Inte var det långt från infarten till driftplatsen Fristad, med den i dessa tider omtalade signaturen. Ja, eller nåt...

Medan jag stod uppe vid spåret och sökte efter rester av någon gammal hållplats (en kvarglömd plattform eller någon byggnadsgrund kan man ju hitta lite här och var), började vägskyddsanläggningen strax norrut att plinga. Roligt, tänkte jag, det kommer ett tåg när jag står här och spanar.

Men vilket tåg!!

En X2 från SJ, numera återigen med varumärket X 2000, dundrade förbi och hade jag inte i går sett rapporter om en banavstängning mellan Göteborg och Alingsås, hade jag trott att jag såg fel. Det är verkligen inte vanligt med snabbtåg mellan Borås och Herrljunga men under detta veckoslut kom det tydligen flera. I grafen hittar jag ett tåg 80039 och det lär det ju ha varit som alltså passerade Fristad och Skalle vid pass halvfyratiden i eftermiddags.

(utdrag ur Trafikverkets graf 45, 18 april 2015)

Detta var sannolikt det tåg som vanligtvis går under beteckningen 433 från Stockholm till Göteborg. Då tar det 40 minuter från Herrljunga till Göteborg. I dag tog det en timme och 40 minuter men jag hoppas att ingen klagade – tack vare omvägen fick resenärerna se fina platser som Ljung och Hindås och det är inte alla som får göra det nuförtiden!

Hur som helst hann detta snabba tåg knappt se skymten av mig där intill spåret innan det hade passerat söderut.

(Bilden ovan är såklart tagen av Sofia.)

I nästa stund låg spåret tomt igen. Nästa bild, som visar hur tåget svänger runt kurvan söder om Skalle, får visa hur vackert kuperat landskapet är i trakten. (Det är ju faktiskt så att järnvägen så småningom till och med tvingas göra en skarp sväng som sätter ned hastigheten till sådär en 50 km/h en kort sträcka längs sjön.)

Sedan var vi klara för dagen och det var bara att cykla hem igen. Cykelmil i benen och tåg i kameran, kan det bli bättre?