Svenska banor

(Herrljunga–Nässjö 25 juni 2020)

För att resa från Borås till Vetlanda krävs ofta fyra tåg. Denna gång räckte det med tre. Från Herrljunga till Nässjö reste jag med tåg 7283, en Västtrafiks-Regina med nr 3264. (Jag har inte orkat lära mig littera för olika Reginor, men det kanske är dags att göra det nu. Denna hade tre vagnar …)

I det mycket varma vädret, var det för en gångs skull lagom innetemperatur i tåget. Jag har flera gånger huttrat i kortärmad tröja även varma sommardagar, eftersom luftkonditioneringen varit felinställd. Nu slapp jag det och det var en behaglig resa. I en annan tid hade jag kanske beskådat omgivningarna med många fotografier. Den här torsdagen den 25 juni blev det inte så. Ett godståg i Falköping är inte så intressant att jag behöver visa upp det. Den lockande vyn från Jönköping C kan däremot få mjuka upp texten en aning:

Vad gjorde jag i stället? Jo, skrev bloggtexter om resan till Kalmar … På eget bevåg sökte jag också upp tågvärden för att få köpa en cykelbiljett till Nässjö. Även om det är Västtåg som gäller och jag betalade hela min resa med västtrafikskortet, gällde det bara mig och inte cykeln. Den reser bara gratis till länsgränsen som väl anses gå i Sandhem. Därifrån behöver den ungdomsbiljett, vilket lämpar sig väl för en cykel på 14 år. För första gången prisade jag mitt beslut att ladda reskassekortet i förväg (vilket jag berättade om senast).

Till Nässjö kom jag så vid halvtvåtiden. Där skulle jag rätta till ett av mina få misstag i planeringen.

Det var så här, att då jag två dagar före resan skulle förbereda min packning, hade jag kommit på att det hade blivit så väldigt lyckat förra sommaren. Jag hade haft med mig precis rätt saker. Ingenting hade jag saknat och jag hade inte heller släpat med mig en massa onödig bråte. Men hur välförsedd hade jag faktiskt varit den gången?

Av en slump insåg jag att jag hade gjort en checklista inför det årets packning och nu hittade jag den, ropade Hurra! och det var bara att pricka av igen. En påse med matiga smörgåsar förberedde jag också, lade i kylskåpet – och glömde där …

I Herrljunga insåg jag mitt misstag. I Nässjö hade jag inte ätit på sex timmar och jublade över pizzerian vid torget. Med ömsesidig glädje fick den överta en del av mina pengar. Jämfört med upplevelsen i Kalmar, var denna gång såväl maten som restaurangen till full belåtenhet.

Pizzerian har jag ingen bild av, men på torget hade man målat tidsenliga texter som för eftervärlden får visa vilken underlig tid vi levde i under 2020:

(Håll i, håll ut, håll avstånd.)

Nässjö är en stad till vilken jag har en särskild relation. Ja, i själva verket är det få städer utöver dem där jag bott, som så ofta förekommer i mina tankar. Allt är knutet till dess läge. En egenhet är att Nässjö är Sveriges tredje högst belägna stad med de möjligheter som det innebär.

Minst lika intressant är att Nässjö länge har varit unik som järnvägsknut med linjer i sex riktningar. Det har förekommit i Malmö, Göteborg och Stockholm, samt – om man är mycket välvillig – Kristianstad, Åstorp och Skara. Ännu kanske Stockholm kan sägas vara en sådan stor knutpunkt, men då måste man räkna in diverse förortsbanor. Nässjö är ännu till fullo en sådan station.

Det är också en ganska trevlig stad en solig sommardag. Jag satte mig i skuggan vid den lilla sjön och såg såväl fontän som svanfamilj.

Därpå drog jag mig tillbaka till stationen i väntan på årspremiären för Itinotåg. Det stod en Y31 nr 1404 ”Lina Sandell” i solskenet på spår 1A. En lokförare steg ur och jag frågade om det var den som skulle gå till Vetlanda om ett tag.

– Ja, nån gång vid tjugo över tre, halv fyra. Jag borde veta, för det är jag som ska köra den. Ta sista vagnen, för den är svalast.

Jag tog en glass där i solen, fotograferade tåget och gick ombord. Han hade rätt; det var svalare inne i tåget än utanför.

 

---

Mina upplevelser i juni och juli 2020, i och kring Vetlanda (vars trafikplatssignatur är Vta, därav Vta 2020) beskrivs i följande 16 bloggtexter:

1. Mannen, cykeln och kvinnan (Borås–Herrljunga 25 juni)
2. Nässjö förnekar sig inte. (Herrljunga–Nässjö 25 juni)
3. Hemma i Vetlanda? (Nässjö–Vetlanda 25 juni)
4. Högsommartimmar och höglandstimmer (Vetlanda–Kvillsfors 26 juni)
5. Slutkörd i Kvillsfors (Kvillsfors(–Vetlanda) 26 juni)
6. Tre små hållplatser (Stensjön–Rödjenäs–Björköby 27 juni)
7. Solkurva på Emådalsbanan (Vetlanda med omnejd 26-27 juni)
8. Spårlösa skogar (Björköby–Ekenässjö–Holsbybrunn 28 juni) (nästan utan järnvägar)
9. Mot Myresjö med friskt mod (Vetlanda–Myresjö 29 juni)
10. Banvallscyklisten som tänkte vafan. (Myresjö–Hultagård–Vetlanda 29 juni)
11. Växling vid Brunnsgård (Vetlanda 30 juni)
12. Tåg och spår i Vetlanda (Vetlanda 30 juni)
13. Hastigheter, hissar och vilsna flickor (Vetlanda–Nässö–Forserum 1 juli)
14. Personligt möte på tåg (Jönköping–Falköping–Borås 1 juli)
15. Växling i Kvillsfors (Kvillsfors 26 juni)
16. Skogsrån och troll (Småland i juni) (utan järnvägar)