(Vetlanda 30 juni 2020)
Det hade börjat regna. Högsommaren hade redan ett par dagar förut övergått i ”vanlig” sommarvärme. På måndag kväll, när jag var någorlunda helskinnad hemma från min delvis misslyckade utflykt väster om Vetlanda, hade jag tagit en sen promenad runt den lokala kvarndammen och fått regn över mig. På tisdagen var det ingen tvekan längre, utan jag fick förbereda hela stassen: regnjacka, regnbyxor och ett överdrag till cykelväskan.
Alltså ville jag inte ge mig ut på långcykling. Som jag ofta tänkt: det är skönt när man är i gång och får en svalkande skur över sig. Att få regn på sig innan man hunnit bli varm … Nej, det är generellt sett inte lika härligt.
Men en liten bit kunde jag väl ta mig. Att det skulle komma ett godståg norrifrån räknade jag med. Kanske skulle det fortsätta mot Kvillsfors, kanske inte. Oavsett vilket, torde det passera Brunnsgårds industriområde, så där borde jag kunna stå på pass.
Jag parkerade vid den synnerligen väl utmärkta cykelövergången och spanade.
Jag fick vänta länge, men kortare än jag befarat, innan försignalen visade att bommarna hade gått ned långt västerut och snart hörde jag lokomotivet komma därifrån:
Td 403 stannade just före Brunnsgårdsväxeln. Båda mannarna klev av. Den ena jobbade med något bakom loket, medan den andra lade om växeln. Oho, här ska in och köras på industriområdet, så roligt!
Jag har visat bilder från Brunnsgård förr (2016 och 2019), men aldrig med rullande materiel inblandad. Eftersom jag tycker att det är roligt att sitta och pyssla med diagram om kvällarna, har jag ägnat ett par timmar åt denna schematiska bild över området:
Första delen av spåret går över ett inhägnat område. Det vore alltså väl ägnat för järnvägstransporter men åtminstone denna dag skedde inga sådana här. Jag vet inte om det någonsin gör det.
En stund tidigare hade några anställda på firman tittat intresserat på mig; trodde de sig månne vara utsatta för industrispionage? Nu höll de sig undan från loket och när jag hade skådat genom stängslet ett tag, kom jag fram till att jag behövde förflytta mig. Jag skyndade i väg och medan loket stannade vid nästa grind, rullade jag över spåret framför det, så att jag blev stående vid den stora genomfartsgatan.
Loket stannade till vid en stolpe med någon sorts grunka, vars funktion jag strax förstod …
… ty genast började klockor ringa och röda lampor blinka vid plankorsningen. Några bommar finns inte, vilket kanske är förklarligt. Normala dagar sker endast två passager här, de sker i låg hastighet och växlaren kan med lätthet konstatera att spåret är fritt innan han kör över. Signalerna är helt enkelt ett enklare sätt än att vifta med en flagga för att säga ”stanna; ett lokomotiv vill komma fram”. Speciellt farligt är det inte, så en bomanläggning skulle bara kosta pengar i onödan.
Sedan var det dags att byta fotovinkel igen. Jag var glad för att ha varit här förr, eftersom jag visste ganska väl hur området såg ut. Således räknade jag ut att loket inte skulle komma till någon särskild plats utan att byta riktning, varför jag fångade det på nytt vid nästa växel.
Det försvann sedan in på ännu ett avspärrat område där jag bara hjälpligt kunde se dess verksamhet.
Men där stod en tankvagn och ett ljus gick upp för mig.
Aha! Det är härifrån tankvagnarna kommer, som jag två gånger sett följa med till Kvillsfors och sedan gå tillbaka igen. Jag har inte förstått varför man släpar med sig en tung vagn tre mil i vardera riktningen om man ändå inte ska använda den. Nu kopplade jag – det är ju mycket enklare att hämta den på morgonen innan man far till pappersbruken. Annars skulle man få ut den på fel sida loket och behöva göra krångliga manövrer på stationen i Vetlanda.
Vad jag tidigare inte noterat, var att det fanns en växel inne på området. Nu lyckades jag från sidan få syn på den och loket skulle rentav hämta två vagnar. Det hade jag heller inte sett förr. De stod på varsitt spår, så man fick ta den ena först, gå tillbaka förbi växeln, lägga om denna och så backa för att koppla den andra vagnen till den första.
Därefter var det bara att gå åter samma väg: köra ut från fabriken, passera växeln ute i det fria och förbereda backning till huvudspåret.
Återigen kopplade man på varningssignalerna och vägtrafiken stannade upp ett ögonblick
Slutligen var man tillbaka från sin lilla utflykt och kopplade ihop sig med resten av tågsättet.
Hela växlingsarbetet på Brunnsgård hade tagit ungefär 22 minuter från början till slut när grinden var stängd, växeln tillbakalagd, vagnarna kopplade och personalen ombord. Loket varvade upp, dieselröken steg mot himlen och spärrfärden fortsatte mot Kvillsfors.
Det hade stundtals regnat på ganska bra, särskilt under den timma jag stod och väntade. Jag var glad att kameran är tillverkad för att klara regn, även om vädret innebar att jag hade fått välja ett objektiv och hålla mig till det. Nu kände jag mig tillfreds med min förmiddag.
Det var dags att åka hem och förbereda middagen. Varför inte göra som så ofta den här sommaren, satsa på en klassiker och äta sill med potatis?
Mina upplevelser i juni och juli 2020, i och kring Vetlanda (vars trafikplatssignatur är Vta, därav Vta 2020) beskrivs i följande 16 bloggtexter:
- Mannen, cykeln och kvinnan (Borås–Herrljunga 25 juni)
- Nässjö förnekar sig inte. (Herrljunga–Nässjö 25 juni)
- Hemma i Vetlanda? (Nässjö–Vetlanda 25 juni)
- Högsommartimmar och höglandstimmer (Vetlanda–Kvillsfors 26 juni)
- Slutkörd i Kvillsfors (Kvillsfors(–Vetlanda) 26 juni)
- Tre små hållplatser (Stensjön–Rödjenäs–Björköby 27 juni)
- Solkurva på Emådalsbanan (Vetlanda med omnejd 26-27 juni)
- Spårlösa skogar (Björköby–Ekenässjö–Holsbybrunn 28 juni) (nästan utan järnvägar)
- Mot Myresjö med friskt mod (Vetlanda–Myresjö 29 juni)
- Banvallscyklisten som tänkte vafan. (Myresjö–Hultagård–Vetlanda 29 juni)
- Växling vid Brunnsgård (Vetlanda 30 juni)
- Tåg och spår i Vetlanda (Vetlanda 30 juni)
- Hastigheter, hissar och vilsna flickor (Vetlanda–Nässö–Forserum 1 juli)
- Personligt möte på tåg (Jönköping–Falköping–Borås 1 juli)
- Växling i Kvillsfors (Kvillsfors 26 juni)
- Skogsrån och troll (Småland i juni) (utan järnvägar)
Kommentera