När den långa söndagen blev måndagen den 15 juli, stannade jag hemma hela förmiddagen. Jag var trött och tyckte väl inte att jag behövde uträtta något särskilt. ”Du har ju semester!” hade jag också fått höra. :)
Men så blev det eftermiddag och det började rycka i benen. Skulle jag kunna cykla till Ekenässjön kanske? Det är en tätort av ungefär Stenstorps storlek med hållplats vid järnvägen Nässjö–Vetlanda. Även om orten från tåget faktiskt har sett ganska tråkig ut, finns det åtminstone ett sidospår vilket kanske gör att man ska kalla det för station snarare än hållplats och det har ju sitt intresse för en järnvägsbloggare …
Jag studerade kartan och kom fram till att jag inte skulle behöva cykla via Vetlanda stad. Det fanns en alternativ väg som såg betydligt trevligare ut. Eftersom jag hade avstått från att besöka Skede kyrka på söndagkvällen och jag hade fått för mig att det var en vacker by, kunde jag dessutom slå två flugor i en smäll och ta den vägen.
Det gjorde jag, men eftersom jag ägnade mer tid åt Skede på återresan, passar det ju bra att börja med mitt besök i Ekenässjön.
Jag kom dit lagom till att ett sydgående eftermiddagståg skulle passera, så jag fattade posto vid en plankorsning just söder om stationen. Det var en dålig observationsplats.
(Y32 nr 1409 Alf Henrikson som tåg 7693.)
Den här järnvägen är av ett förutsägbart slag. Persontågen utgår så tydligt från Nässjö, anländer till Vetlanda, står där en stund och återgår till Nässjö. Tågen kommer alltså liksom venuspassager i par. Oavsett när på dagen man sett ett tåg gå söderut, vet man att det kommer ett norrut snart därefter. I Ekenässjön, bara 7-8 minuter från Vetlanda, är det ännu mer så.
I väntan på det tåg som således med naturnödvändighet måste komma åt andra hållet, gick jag runt på den lilla stationen och fotograferade.
Sidospåret är inte speciellt rakt, om man säger så …
Tåget kom …
… stannade …
… och ingen mer än ombordansvarig steg av. Det var kanske för att invänta avgångstiden som man alls stannade till, eftersom tåget är försedda med stoppknappar och man allt som oftast rullar förbi hållplatserna utan att göra uppehåll.
Man blev där emellertid inte länge, utan motorn mullrade till, blå avgaser steg mot grå sky och tåg nr 7694 rullade vidare.
För egen del blev jag kvar på orten i en halvtimme och cyklade runt lite. Kartan visade två små dammar som skulle ligga strax söder om stationen. Jag hittade bara en och den var väl fin; av den andra såg jag inte skymten utan förirrade mig in på en liten väg så att jag fortfarande inte vet var jag egentligen hamnade.
Men fint kunde det ju ändå bli.
Slutligen undrade jag varför det inte körs någon godstrafik till Ekenässjön. Här har vi en ort med ett stort antal industrier, alldeles intill en välfungerande järnväg. Varför i all världen används den då inte till frakt av råvaror och färdiga produkter?
Det undrade jag över en stund men så anträdde jag återresan till Skede, om vilken jag berättar nästa gång.
Min niodagarsresa till det småländska höglandet 2019 skildras i 21 blogginlägg.
- Prolog (utan järnvägar)
- Fyra tåg till Vetlanda (11 juli)
- En litauer på avvägar (11 juli)
- Brogårds industrispår (11 juli)
- Växling i Kvillsfors (12 juli)
- Genväg blir senväg (12 juli)
- Ensamt spår med stort utrymme (13 juli)
- Sorgligt i Korsberga (14 juli)
- Skirt och nytt i naturen (14 juli – utan järnvägar)
- Ekenässjön (15 juli)
- Sevärt i Skede (15 juli – utan järnvägar)
- Möte med Infranord (16 juli)
- Stensjön–Björköby (16 juli)
- Tjunnaryd och det livande regnet (16 juli)
- Skönhet och färg med och utan spår (17 juli)
- Små vägar i Småland (18 juli – huvudsakligen utan järnvägar)
- Kvillsfors 18 juli: tabell och diagram (18 juli)
- Kvillsfors 18 juli: bilder (18 juli)
- Väntan i Vetlanda (19 juli – huvudsakligen utan järnvägar)
- Hemresan (19 juli)
- Epilog (utan järnvägar)
Kommentera